’’Vårt hus gör sin egen el’’

Artiklar ur tidningen | Ur nummer: 41/2011
Av Anna Björe | Foto Conny Sillén

Glöm vadmalstofflor, osande vedspis och halvljummet vatten i kranen – som annars gärna förknippas med ordet självförsörjning. Nej, hemma hos Niklas och Louise är det ”high tech” som gäller. De har byggt ett hus som sköter sin egen elförsörjning.
Redan på utsidan anar man att det här är en villa utöver det vanliga. En mängd solpaneler sitter på väggar och tak. På taket står ett slags solfångare, i form av flera rektangulära plattor med vakuumrör.

Ger värme året om
Tillsammans ger det här värme och vatten året om. Det går till och med att lämna huset och fara på semester utan att energiförsörjningen kollapsar. Alla funktioner i huset styrs av en dator som även meddelar när besökare är på ingående. När vi närmar oss entrén säger en röst: ”Det är någon vid dörren.”

– Vi hade 20–21 grader inne hela vintern, trots att huset inte var riktigt färdigt då när det var så kallt, säger Louise som numera är lika engagerad i elförsörjningen av huset som maken Niklas.
Hon är annars den som brinner för inredning och har skapat ett fantastiskt hem med finstämda färgval och noga utvalda detaljer. Ritat alltihop har de gjort själva, med lite hjälp av en arkitekt.
– Det är viktigt att känna in hur man vill ha det, säger Louise.
För Niklas har utmaningen varit att konstruera el- och uppvärmningssystemet så att det är oberoende av elnätet och lätt att sköta. När grävarbeten pågick på gatan utanför deras hus undrade byggjobbarna var elledningen till Scotts hus var nergrävd. Men den finns ju inte.
– Många sa att det här inte skulle gå att göra, säger Niklas.
Hans el- och miljöintresse började för några år sedan när han köpte en gammal elbil för en spottstyver. Plötsligt kostade hans pendling till jobbet nästan ingenting.
– Då började jag tänka på hur otroligt mycket energi vi egentligen slösar bort. Det borde gå att leva bättre.
Han och Louise bodde i Fellingsbro och där började Niklas experimentera. Till slut var deras hus det enda upplysta när det var strömavbrott. Så för ett par år sedan gjorde de verklighet av sina husbyggardrömmar. Nu kunde Niklas förverkliga alla sina idéer.
– Det nya huset fungerar som en termos, förklarar han.

Gjorde verklighet av idéerna

Det är byggt av ett särskilt material, foamglas, som behåller värmen på bästa sätt. Dessutom använder Niklas och Louise bara energisnåla lampor och apparater för att minimera elförbrukningen. Stand by-läge är bannlyst. Att exempelvis mikrovågsugnen, spisen och fläkten ofta står och drar el fast de inte används, är det inte så många som känner till.
– Vi räknade ut att min pappas diskmaskin drar mer el på standby på ett år än den gör av med när han faktiskt diskar, säger Louise.
Louise och Niklas fick nyligen sitt första barn och det blir förstås en stor förändring i livet. Frågan är också om elförsörjningen pallar trycket när tvättmaskinen ska gå för jämnan.
– Det återstår att se, säger Louise och Niklas och skrattar. 

Huset drar drygt 3 kilowattimmar el varje dag eller drygt 1 200 kilowattimmar per år – jämfört med 20 000 för en vanlig villa. Exempel: Kyl/frys drar 0,78 kWh per dygn. Disk varannan dag 0,78. Tvätt 2 ggr/vecka 0,3. Ventilation 0,48. Belysning i genomsnitt för ledlamporna 0,1. TV, projektor, box och förstärkare 0,5. Självgående dammsugare 1 tim/dag 0,05 kwh.
Solpaneler monterade på väggar och tak producerar all hushålls-el. På sommaren genererar de tio gånger så mycket el som förbrukas. Överskottet lagras i en batteribank som sedan skickar ut ström där det behövs. El produceras också av ett litet vindkraftverk på taket.
På taket står rektangulära plattor med vakuumrör, som också är ett slags solfångare. Energin från dem används till golvvärme och varmvatten.
Inomhus finns dubbla eluttag överallt. Vanliga 220 volt till hushållsapparaterna och 24 voltsuttag till lampor, dator och TV.
Väggar och bottenplatta i huset är gjorda av foamglas som är fuktsäkert och isolerar väl. Materialet är glas som jästs med kol och blivit som hård frigolit.
Om det varken är soligt eller blåsigt finns ett reservsystem i form av en rapsoljebrännare till värmen och tappvattnet och ett bensindrivet elverk på 1 kw till hushållselen.

Husets hjärta. Niklas visar rummet dit elen kommer in från solfångarna.

Energicykel. På skoj har Niklas monterat en generator på motionscykeln. All energi ska ju tas tillvara.

6 smarta lösningar

ISOLERINGEN. Väggar och bottenplatta är byggda av 40 cm tjockt foamglas. Det kostar cirka 10 procent mer än att bygga med reglar och vanlig isolering.

VENTILATIONEN. Sköts med en värmeväxlare. Inluften tas från solpaneler på väggen med en luftspalt bakom eller, när det är kallare ute, från ett rör som är nedgrävt i jorden. Där är luften plus nio grader, en fördel både vid uppvärmningen på vintern och på sommaren, när den kan kyla.

FÖNSTREN. Små mot norr och stora mot söder. Fönsterglaset har ett u-värde på 0,7.

VINDSNURRAN. Ger 1 kW vid 12,5 m/s. Kommer från England och kostar cirka 16 000 kronor.

VAKUUMRÖREN. Totalt 90 stycken. Värmer vattnet som används till golvvärme och varmvatten. Kostnad cirka 30 000 kronor.

SOLPANELER. De 80 panelerna på taket och de 19 på väggen har en ny solcellsteknik och kostar cirka 2 000 kr styck. På sommaren generar de tio gånger så mycket el som går åt. Överskottet lagras i en batteribank.