PÅ HEMMAPLAN. Här trivs Pia med barnen Alva och Oskar. Svärsonen Pontus är på besök med Hilma och Algot.

Kandidat nummer 5 – Pia Fredriksson

Artiklar ur tidningen, Stora Landpriset 2012 | Ur nummer: 42/2012
Av Torbjörn Österholm | foto Trons

Vår resa till Pia Fredriksson avslutas på en vindlande grusväg i ett uråldrigt kulturlandskap. Myterna som häckar bakom klippblock och stengärdsgårdar känns i högsta grad levande. Under en gigantisk klippa sägs ett brudpar ha tagit skydd undan ösregnet, men blivit bergtaget av skogssnuvan.
Energiska Pia är så långt från bergtagen man kan komma. Hon bor i ett personligt inrett Limahus från Sälen, nedmonterat och hitflyttat. Det är torvtak och så högt under bjälkarna inomhus att Pia nästan försvinner i skyn när hon kliver upp på en trappa.

Biodling och hästar
Familjen har biodling och hästar och massor på gång för att utveckla fastigheten. Alla känner alla i husen runt omkring och i bygden, med tätorten Tving i centrum, finns en god gemenskap med många evenemang i regi av samhällsföreningen.
Det var en grund att bygga på när chockbeskedet kom i fjol höstas om att byskolan i Tving skulle läggas ner efter läsåret.
Kommunen ville koncentrera undervisningen till några kunskapscentrum och lägga ner att antal byskolor. Ett dråpslag mot Tving, menade föräldrarna och många ortsbor. Protesterna drog i gång på alla fronter.
– Vi mejlade till politikerna så att fingrarna blödde, ringde runt, ordnade möten och avslöjade brister i kommunens kalkyler, berättar Pia när vi fikar i höstsolen nära hästhagen.
Hon minns alla kvällarna och alla de hundratals timmar som hon och de andra ägnade åt räddningsarbetet.
– För att visa vårt missnöje satte vi upp provokativa skyltar i samhället som påpekade att också vi Tvingbor betalar skatt, säger Pia. Faktum är att vi var beredda att ta till alla lagliga metoder för att få rätt.
Varför är det så viktigt att behålla skolan?
Pia har två avgörande argument.
– Vi får aldrig hit barnfamiljer utan skola. Det räcker att jag pratar med min äldsta dotter som har bosatt sig i Tving, det skulle hon sannolikt inte ha gjort utan skola. Dessutom är den lilla byskolan viktig som ett pedagogiskt alternativ till storskolorna.
– Alla barn blir sedda i byskolan, föräldrarna känner varandra och kan tillsammans med lärarna snabbt ta itu med problem som uppstår.
När nedläggningen var på gång flyttade Pia sina egna barn till en skola i Ronneby kommun. Men nu är de tillbaka i Tving, så klart.
– Alla är snälla och lärarna är mycket bra, lektionerna är jätteroliga, säger Alva, 11, när hon hoppar in i intervjun efter att ha kommit hem med skolskjutsen.
Det är naturligtvis extra kul att Alva och hennes bror Oskar, 9, varje dag kan heja på syskonbarnen Hilma och Algot som går i förskolan i samma fastighet.
I maj bestämde kommunfullmäktige att skolan skulle vara kvar efter månader av intensivt påverkansarbete. Bland annat avvisade föräldrarna ett förslag om att behålla förskola och lågstadium och låta mellanstadiet försvinna.
– Det var bara ett sätt för kommunen att köpa tid, säger Pia, som fortfarande minns den underbara känslan när segern äntligen var klar.
– Det är den första striden i mitt liv som jag har tagit så här långt, säger hon och berättar om heta möten med tjänstemän och politiker. Möten som hon gärna hade sluppit.

Pia saknar dialog
Pia menar att byskolorna är så viktiga att föräldrar och lärare måste kopplas in tidigt om kommunen vill göra förändringar. Det är odemokratiskt när tjänstemän och politiker gör utspel om nedläggningar där föräldrar och ortsbor närmast ställs inför fullbordat faktum.
– En skolnedläggning är oåterkallelig, påpekar Pia. Det går inte att ångra sig efteråt. Därför är beslutsgången så viktig.
Andra byskolor i kommunen lades ner, men inte Tvings. Det extraordinära motståndet och personer som Pia Fredriksson gjorde skillnad.
– Oj, vilken kraft som växte fram, utbrister Pia och slår ihop nävarna. Hon har många starka minnen från motståndskampen.
– På ett möte i kyrkan visade kommunens representanter en bild på Zlatan och berättade om sina drömmar att göra barnen till vinnare i den nya skolan. Jag reste mig upp och sa att mina barn drömmer om att få gå kvar i byskolan tillsammans med sina kompisar. Vem klarar bäst att få sin dröm krossad – ni eller barnen?
Pia understryker hela tiden att hon är en bland många som vigde sin fritid åt att rädda skolan. Men kanske är hon typen som alla rörelser ändå behöver.
– Ja, möjligen är jag en extra krydda, den där som vågar gå lite utanför ramarna, säger hon och citerar några medkämpar som fällt just de orden.
Under de senaste fem åren har närmare 200 skolor med färre än 100 elever lagts ner runt om i Sverige. Och trenden fortsätter med namninsamlingar, lokala folkomröstningar och ilska mot politikerna som ett brev på posten.
– Skolan är ett område som kommunen ska ta hand om, menar Pia när vi tar en promenad på skolgården i Tving.

Fritidsgård och allsång
Ortsborna har öppnat fritidsgård, satt i gång barngympagrupp, ordnat allsångskvällar, fixat pubaftnar och kurser i spanska. Mer är på gång, men om vi lantisar ska orka måste kommunen sköta sina delar, menar Pia.
– Vi betalar faktiskt också skatt!
Till sist. Hur känns det att vara kandidat till årets Stora Landpris?
– Jag fick tre miljoner känslor när Land ringde. För mig är Stora Landpriset en riktig höjdare och för oss som kämpar för en levande landsbygd är priset ett bevis för att vår kamp uppmärksammas.

Pia hoppas på fler barnfamiljer i Tving om fem år
Namn: Pia Fredriksson, 45, socialarbetare.
Bor: Utanför Tving, med drygt 400 invånare, Karlskrona kommun.
Familj: Maken Patrik, tjänsteman, barnen Ida, 23, Alva, 11 och Oskar, 9, svärsonen Pontus och barnbarnen Algot, 3,5 och Hilma, 2 år.
Förebild: ”Min man som tog hand om allt annat när jag kämpade för skolan.”
Så föddes idén: Skolan i Tving med ett sjuttiotal barn från förskola till och med årskurs 6 fick besked om nedläggning i fjol. En enorm räddningsaktion fick politikerna att ge med sig och skolan är kvar.
Vad har hänt om fem år?
”Jag hoppas att det finns många barnfamiljer i Tving och att politikerna inser de stora värdena med en byskola.”
Vad gör du om du vinner 50 000 kronor?
”Vi skulle skaffa en ved­eldad badtunna, det har familjen drömt om.”

Så räddades ortens skola
• Enighet på orten om skolans betydelse
• Nagelfor kommunens beslutsunderlag
• Flitiga kontakter med beslutsfattare
• Insändare
• Provocerande skyltar längs vägen

SEGERGLÄDJE. Pia och barnen Alva och Oskar fick behålla sin älskade skola.

iHögt i tak. I familjens ihögst personliga Limahus iär det rymd som i en kyrka.

hjärtefråga. Alla barnen i Tvings skola har skrivit sina namn i ett hjärta.