VILKEN GRÄVARE!
Lennart Skoog har grävt fram hundratals feriejobb åt ungdomar i Brålandabygden. Elin Nilsson är en av dem som fick chansen att prova på arbetslivet.

Kandidat nummer 4 – Lennart Skoog

Artiklar ur tidningen, Stora Landpriset 2012 | Ur nummer: 41/2012
Av Torbjörn Österholm | foto Trons

Företagaren Lennart Skoog hyllar alla kolleger som vill göra en insats för ungdomar.
– Men för att få med oss upptagna småföretagare måste vi göra det enkelt, menar Lennart Skoog när vi fikar på hans fina veranda i Torrud. Framför allt så ska företagaren själv få bestämma hur lång anställningsperioden ska vara.
Inspirerad av en idé som kläcktes för fem år sedan i bygdens framgångsrika nätverk av nattvandrande föräldrar började Lennart Skoog ragga feriejobb på företagen i Sundals Ryr, Gestad och Brålanda. Och han fick napp direkt.
– Alla företagare har en vägg någonstans som behöver målas om, säger Lennart och skrattar. Och när man bara behövde binda sig för minst en vecka var det inga problem. Hade vi propsat på längre perioder så hade företagarna säkert dragit öronen åt sig. Och en veckas sommarjobb är bättre än inget alls.
Genom åren har Lennart Skoog med sin telefon och sitt goda rykte i bygden raggat sommarjobb till hundratals ungdomar. I år deltog ett 80-tal företag i projektet på olika sätt och varje år har man nått målsättningen att antalet sökbara jobb ska matcha antalet elever i bygden som går ut nian.
– En företagare hade inga arbetsuppgifter att erbjuda ett år men ville gärna hjälpa till. Då dök tanken upp att ge något tillbaka till våra äldre. Därför erbjuder vi nu företag att sponsra ungdomar med minst en veckas lön så att de kan jobba på Caremas äldreboende, berättar Lennart. Det är en succé!
– Ungdomarnas insatser är mycket uppskattade. De läser för de gamla och gör det där lilla extra som ordinarie personal inte alltid hinner med. Alla är vinnare på arrangemanget, säger Lennart.

Jobbar längre än en vecka
På de olika företagen får ungdomarna hugga in som trädgårdsarbetare, djurskötare och restaurangbiträde. Arbetsgivaren betalar 60 kronor i timmen plus sociala avgifter. Många ungdomar får jobba längre än en vecka och det är vanligt att de erbjuds att komma tillbaka året därpå eller hoppa in tillfälligt. Lennart Skoog har en sådan kille på sitt eget företag.
– Vi har ingen fullständig statistik för hur det går för alla, tiden räcker inte till för detta. Men det brukar bli mellan 80 och 100 veckor varje år, det vill säga cirka två årsarbeten, säger Lennart.
Elin Nilsson, 19, i Brålanda sitter med oss och fikar på verandan. Hon fick jobba två veckor första sommaren i affären på Lantmännen Maskin och återkom sedan varje sommar under flera veckor i fyra år.
– Det var ett jättebra sätt att komma ut på arbetsmarknaden, säger Elin, som i dag jobbar inom äldreomsorgen. Man växer av att ha något att göra och av att få mer och mer förtroende på arbetsplatsen. Sommarjobben blev en snackis på skolan och man kunde jämföra och byta erfarenheter. Själv ringde jag till företaget, fick träffa den som anställde personal och berätta hur mycket jag gillar att jobba. Det fun-gerade, tydligen!
På ett möte inför sommaren informeras både företagen och ungdomarna om de sökbara jobben och vilka lagar och avtal som gäller. Ungdomarna får tips om attityder, hur man uppträder på en anställningsintervju och skriver ett CV. Sedan får de ta kontakt själva med företagen och söka jobben. Företagaren bestämmer vilka som ska anställas. Ingen tvingas på någon.
– Det är ju så det går till på arbetsmarknaden, säger Lennart. Ungdomarna får en lektion i att berätta om sig själva på ett spännande sätt och vara lite kaxiga. Jag har också förstått att våra ungdomar blir förvånade över att det lokala näringslivet är så varierat, att det finns så många olika verksamheter. En bra reklam för bygden, helt enkelt. Och det är självklart också givande för arbetsgivare att få kontakt med unga människor.
Lennart Skoog jobbar ideellt men samarbetar bland annat med Hushållningssällskapet Väst och ungdomsgården Sörgården som sköter ekonomi och praktiska bestyr. Belöningen är att se hur en ung människa får chansen att ta ett första lyckat steg ut i arbetslivet.
– Jag trivdes inte i skolan och började jobba tidigt, säger Lennart när han berättar om sitt eget arbetsliv som han inledde med att vara springpojke i en järnhandel.
– Men jag har alltid triggats av utmaningar och påståenden om att ”det där går inte”. Med hårt arbete har det visst gått.

Håller ett öga på ”strulet”
När han fick chansen att köpa en grävmaskin slog han till och i dag leder Lennart ett framgångsrikt företag med bas ett stenkast från boningshuset.
– Jag känner till ungdomar som var ”odågor” i skolan men justa på sommarjobbet, berättar Lennart som ser direkta kopplingar mellan jobbprojektet och föräldravandringarnas syfte att ”hålla ett öga” på strul i bygden.
– Ungdomar som målat och fixat på jobbet sparkar nog inte sönder ett staket i första taget, säger Lennart som har många tankar om hur det är att vara tonåring och stå mitt mellan barn- och vuxenlivet.
– Att själv lyckas jobba ihop till någonting och få uppskattning stärker självkänslan, säger Lennart.
Jobbprojektet har väckt stor uppmärksamhet och människor ringer från grannorter och vill veta var de sökbara feriejobben finns.
– Vi ser ju helst att de går till bygdens ungdomar men företagen anställer vem de vill, säger Lennart Skoog som uppmanar kommuner och orter i Sverige att ta efter succén i Brålandabygden.
Själv har han fler projekt på gång.
– Vi är elva företagare som gått samman och köpt ett vandrarhem i Brålanda, säger han. Nu ska vi få snurr på det. Och där kan det bli sommarjobb, så klart!

Började jobba som 16-åring
Namn: Lennart Skoog, 56, gift med Gunilla, barnen Viktoria, 19, och tvillingarna Josefin och Isabell, 14. Årets Brålandabo 2009.
Bor: Hus i Torrud, Brålanda, Vänersborgs kommun, en jordbruks- och småföretagarbygd med några tusen invånare.
Arbetsområde: Driver ett grävföretag med nio anställda som utför jobb i Västsverige.
Så föddes idén: ”Vi hade sedan länge en väl fungerande verksamhet med nattvandrande föräldrar. När vi för fem år sedan diskuterade hur vi kan utveckla bygden tillsammans med våra ungdomar kläcktes idén om att hjälpa nior att få sommarjobb.”
Förebild: ”Ingen person direkt, men jag trivdes inte i skolan och började jobba som 16-åring. Sporren har varit när någon har sagt ”det där fixar du inte” men där jag har jobbat mig fram ändå.
Vad har hänt om fem år?
”Vi har kläckt nya idéer som stärker vår fina tradition att samverka med ungdomar.”
Vad gör du om du vinner
50 000 kronor? ”Det måste bli något med familjen, det kan bli för mycket jobb och projekt emellanåt.”

TUMMEN UPP. Lennart Skoogs lyckosamma projekt har väckt uppmärksamhet på många håll.