Skogen är ett säkert kort för den som söker tystnad. Till exempel är skogen i Svartedalen ett av Kungälvs utvalda tysta områden och Skuleskogen ett av Örnsköldsviks.
Men de stora sjumilaskogarna från förr är ett minne blott. Det är bara på fyra platser i Sverige man i dag kan stå med en mil obruten och ohuggen skog i varje vädersträck. De ligger i Lappland och är nummer 1– 4 på listan.

Men man tager vad man haver. Land har letat upp tysta skogar från norr till söder. Målet har varit att hitta så urskogslika skogar som möjligt. På Arbetsmiljöverkets bullertermometer ligger ljudnivån för ”skog” vid cirka 20 decibel, på samma nivå som ”tyst sovrum”.

Fakta: Buller – en ökande hälsofara
• Cirka 2 miljoner svenskar utsätts för högt trafikbuller utomhus vid sin bostad. Med högt menas över 55 decibel, alltså den siffra som enligt riksdagen inte får överskridas utomhus vid nybyggda hus.
• Ökningen går fort. År 2000 var antalet bullerstörda människor 1,34 miljoner och år 2006 1,73 miljoner.
• Den överlägset största bullerkällan är vägtrafik. Tåg, flyg och industrier ligger långt efter.
• Buller gör att vi får svårt att vila och sova, vilket leder till trötthet och nedstämdhet. I förlängningen blir vi stressade och sämre på att koncentrera oss och lära oss saker.
• Nya studier visar att trafikbuller ger högt blodtryck hos människor som bott länge i bullriga områden. Högt blodtryck kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar.
(Källa: Naturvårdsverket)

Här hittar du tystnaden
68 skogar från norr till söder där du kan njuta av skogens stillhet.
I dag finns nästan ingen opåverkad skog kvar i Sverige. Avverkningar och skogsvägar har hackat sönder hektar efter hektar.

Land ringde runt till skogskunniga människor på länsstyrelser och i Svenska Naturskyddsföreningens lokalavdelningar i jakten på de sista orörda områdena. Nästan alla skogar i vår lista har någon form av naturskydd. Allt är inte helt orörd gammelskog och vi har säkert missat ett eller annat fint område. Men varsågod, här är 68 härliga skogar från norr till söder.

Kaitum fjällurskog. Drygt en mil söder om Kiruna börjar naturreservatet på 90 100 hektar. Framför allt den östra delen är väglöst skogs- och myrområde.
Sjaunja. Jättelikt naturreservat, som börjar cirka tre mil väster om Gällivare. Enorma obrutna skogs- och myrområden som västerut övergår i fjäll.
Muddus. Drygt två mil norr om Jokkmokk. Nationalpark på 49 340 hektar av skog och myr. Fågelskydd 1/3–31/7 i ett centralt område.
Pärlälvens fjällurskog. Sydost om Kvikkjokk. Flera tidigare domän-reservat och naturreservat slogs ihop till detta naturreservat på 115 800 hektar av myrar och orörd skog.
Blåkölen. Fem mil norr om Boden. Urskog med upp till 400 år gamla tallar. 752 hektar skyddat i naturreservat.
Snöberget. Nära Niemisel norr om Boden. 417 hektar av granurskog, gles tallskog och lövskog. Naturreservat.
Ormberget-Hertsölandet. Strax öster om Luleå. Nyblivet naturreservat på cirka 2 000 hektar med gammelskog och myrar.
Kirjesålandet. Norr om vägen -mellan Storuman och Tärnaby. 17 000 hektar av stora orörda granskogar med upp till 600 år gamla träd. Ingår i -Vindelfjällens naturreservat.
Vitbergen. Sydväst om -samhället Kalvträsk, mellan Skellefteå och -Lycksele. Stort sammanhängande naturskogsområde, varav det mesta (900 hektar) är naturreservat.
Daimadalen/Jougdadalen. Väst och nordväst om Gäddede. Två naturreservat bildar tillsammans med ett mellanliggande område (Härbergsdalen) ett så gott som orört område på drygt 82 000 hektar. Mest skog i Jougdadalen.
Stensjön (Jämtland). Knappt tio mil norr om Strömsund. Stiglös urskog i ett reservat på 1 608 hektar. Utvidgning på gång österut.
Gråberget/Tjärnafjäll. Fågelvägen cirka fem mil nordväst om Strömsund. I Hotagens naturreservat (113 000 hektar) finns stora urskogar vid Gråberget och Tjärnafjäll.
Björnlandet. Nationalpark på 1 130 hektar sydväst om Fredrika. En bevarad rest av det orörda skogsland som en gång täckte inre Norrland.
Vändåtberget. Cirka fyra mil söder om Fredrika. Naturreservat med 299 hektar nästan helt orörd urskog.
Kålhuvudet. Drygt fyra mil norr om Örnsköldsvik. Högt belägen taigaskog med myrar och gamla granar. 770 hektar är naturreservat.
Vålådalen. Naturreservatet på 117 500 hektar består till nästan en fjärdedel av naturskog. Orörd urskog i Rekdalen och Rulldalen.
Skuleskogen. Intill havet strax söder om Örnsköldsvik. Nationalpark med 2 680 hektar skog, klippor, myrar och hällmarker.
Helvetesbrännan. Ett par mil nordväst om Ånge. Väglöst och väldigt kuperat vildmarksområde med gammal skog. 2 389 hektar är naturreservat som fortsätter i Jämtlands län med ytterligare cirka 1 000 hektar.
Stensjön (Hälsingland). Drygt tre mil nordväst om Friggesund. Blockig naturskog med upp till 550 år gamla tallar. Naturreservat på 454 hektar, som ska utvidgas.
Älvåsen. Knappt en halvmil söder om Hassela. Brant område där 435 hektar gammal skog är skyddat i naturreservat.
Hamra. Söder om Sveg. Nationalpark som ska utvidgas från 29 till cirka 1 150 hektar av urskog, myrar och en 5 kilometer lång ådal.
Drevfjällen. Sydväst om Idre intill den norska gränsen. Naturreservat på drygt 33 000 hektar, som innehåller Dalarnas största -sammanhängande urskogsområde.
Hölick. Vid havet, två mil sydost om Hudiksvall. Naturreservat på 598 hektar med ett inre av myrar och fuktiga granskogar.
Stora Korpimäki. Nära Tandsjöborg mellan Orsa och Sveg. Urskogslik tallskog präglad av bränder. Naturreservat på 1 903 hektar. Strax intill ligger Stors Sundsjöbergets naturreservat.
Norra Mora vildmark. Cirka två mil norr om Älvdalen. Naturreservat på 15 000 hektar med myrar och gammelskog. Tillsammans med fyra andra naturreservat i Mora och Orsa kommuner bildas ett vildmarksområde på cirka 23 000 hektar. Det lär vara möjligt att vandra i sammanhängande gammelskog från Untorp genom Norra Mora vildmark och vidare längs Härjedalsgränsen till Vedungs-fjällen. På åtta mil passeras endast två lågt trafikerade vägar.
Koppången. Myr- och skogslandskap cirka två mil norr om Orsa. Lätt att nå. Naturreservat på -nästan 5 000 hektar.
Åby urskog. Nära kusten -mellan Gävle och Söderhamn. 312 hektar orörd urskog med stora odikade våtmarker. Naturreservat.
Havsvalladalen. Avlångt område på drygt 1 600 hektar med gammal skog. Tillsammans med Brånbergets naturreservat och Havsjöområdet bildas ett cirka 3 000 hektar stort skogsområde.
Krokolaknölen. Nordväst om Sysslebäck. Mosaik av myrar och gammal barrskog på cirka 450 hektar. Naturreservat.
Florarna. Öster om Tierp i norra Uppland. Naturreservat på drygt 5 000 hektar, med inre delar av orört skogs- och myrlandskap.
Djupdalshöjden. Cirka en mil sydväst om Grängesberg. Gammelskog som är nästan helt obruten av vägar. Naturreservat på 486 hektar.
Storskogen. Mellan Jälla och Storvreta, nordväst om -Uppsala. Barrskog med stenblock och orörd -vildmarkskärna. 7 km vandringsled tvärs igenom.
Fermansbo urskog. Mellan Västerås och Fagersta. Barrskog med myrmarker. 354 hektar skyddat i naturreservat.
Kindla. Mellan Hällefors och Kopparberg. Högt belägen vildmarksskog på 933 hektar helt utan genomskärande vägar. Naturreservat.
Murstensdalen. 25 km norr om Karlskoga. Timret ansågs för dåligt så denna vildmarksskog har lämnats nästan orörd. Naturreservat på 763 hektar.
Tyresta. Nationalpark två mil söder om Stockholm. Bitvis ren urskog. Med omgivande naturreservat blir det nästan 4 000 hektar sammanhållen skog.
Tresticklan. Intill den norska gränsen i västra Dalsland. Det största väglösa och obebyggda skogsområdet i södra Sverige. Nationalpark på 2 897 hektar.
Jaktstugu-skogen. Nära Sparreholm. Naturreservat på 53 hektar med gammal granskog.
Lianefjället. 1,5 mil nordväst om Mellerud finns cirka 700 hektar nästan opåverkad vildmarksskog, varav det mesta ännu är oskyddat.
Tiveden. Förr en fruktad gränsskog mellan Götaland och Svealand. I dag finns 1 353 hektar bitvis ursprunglig skog kvar i en nationalpark mellan Hjo och Askersund.
Kärnskogsmossen. Cirka två mil öster om Askersund. Naturreservat på 941 hektar med huvudsakligen myr men även gammal vildmarksskog.
Fjällmossen. Knappt en mil nordost om Krokek i Kolmården, på gränsen mellan Södermanland och Östergötland. Två naturreservat på sammanlagt 767 hektar med myr och gammal skog. Ska utvidgas.
Kynnefjäll. Skogklädd platå i nordvästra Bohuslän. Cirka 1 671 hektar av knappt 100-årig skog är -skyddat i naturreservat.
Kroppefjäll. 1,5 mil väster om Mellerud. Skog- och myrtäckt högplatå med cirka 1 125 hektar minst 100-årig skog, skyddad i naturreservat.
Sydbillingen. Knappt en mil sydväst om Skövde. Vildmarksområde med gammal skog och myrar, av vilka cirka 1 700 hektar är naturreservat.
Hästenäs. Väster om Gusum vid sjön Yxningen. Naturreservat med drygt 300 hektar marginellt påverkad gammelskog.
Bredfjället. Öster om Ljungskile. Naturreservat på 561 hektar, av vilka stora delar är 150-årig granskog.
Hökensås. Naturreservat mellan Hjo och Jönköping, nära Vätterns strand. Kuperat skogsområde på 5 500 hektar med många små sjöar.
Åsvikelandet. Ute vid kusten mellan Valdemarsvik och Gamleby. Naturreservat på cirka 1 100 hektar skog, varav knappt hälften är skyddad och nästan orörd barrskog.
Svartedalen. Mellan E6 och väg 45 i höjd med Stenungsund. Cirka 3 400 hektar skyddat i tre naturreservat. Omtyckt friluftsområde med sjöar och barrskog.
Verle gammelskog. Drygt 85 hektar av den sista resten gammelskog som återstår i hjärtat av skogsområdet Risveden, cirka 1,5 mil nordväst om Alingsås.
Hall-Hangvar. Naturreservat på 871 hektar längs kusten nordväst om Hangvar på norra Gotland. Gammal tallskog präglad av bete och plockhuggning.
Bottnaryd. Bottnaryds urskog, cirka två mil väster om Jönköping, är ett naturreservat på 38 hektar med bland annat 400-åriga tallar.
Ingaryd. Ingaryds naturskog, cirka en mil sydost om Jönköping, är ett naturreservat på 52 hektar med bland annat gammal blandskog.
Ishult. Knappt tre mil öster om Hultsfred. Naturreservat med cirka 85 hektar gammal löv- och barrskog.
Trollskogen. Ölands nordöstra udde. Naturreservat på 266 hektar av gammal tallskog med enstaka grova ekar.
Åkulla. Ett par mil sydöst om Varberg. Åkulla bokskogar är samlingsnamn på ett tiotal naturreservat med gammal bokskog. Störst är -Skogsbo med 255 hektar.
Berg. Cirka tre mil nordöst om Falkenberg. Bok- och barrskog med upp till 150 år gamla träd, skyddat i naturreservat på 140 hektar.
Hornsö. Strax väster om Blomstermåla. En av Sveaskogs ekoparker. 9 000 hektar varav en del utgörs av gammal tallskog, ädellövskog och sumpskog.
Storasjö. Söder om Lenhovda. Vildmarksområde med myrar och upp till 200 år gammal skog. Naturreservat på 1 058 hektar, som ska utvidgas.
Hallandsåsen. Flera natur-reservat varav Osbecks bok-skogar vid Hasslöv är gammal bokskog i ett reservat på 274 hektar.
Siggeboda. Cirka två mil norr om Olofström. Blockig gammelskog med gran och bok. Naturreservat på 71 hektar.
Nyteboda. Strax norr om sjön Immeln i nordöstra Skåne. Nytebodaskogen är ett naturreservat på 52 hektar med upp till 250 år gamla barrträd. Stormdrabbad.
Ryssberget. Norr om Sölvesborg. En av Sveriges största bokskogar är skyddad i ett naturreservat på 126 hektar.
Gö. Sydöst om Ronneby. Blekinges största sammanhängande ekskog. Nybildat naturreservat där cirka 500 hektar är landområde.
Färskesjön. På Torhamnslandet i östra Blekinge. Väglös, orörd och föga känd naturskog med tall och ek. Naturreservat på 225 hektar.
Häckeberga. En mil söder om Veberöd i södra Skåne. Lummig lövskog med gamla bokar och ekar. Naturreservat på 26 hektar.
Torup. Cirka en mil öster om Malmö. Torups bokskog är en mosaik av bok, andra lövträd, barrträd samt små kärr. Planerat naturreservat på cirka 400 hektar.

”Vi är också skattebetalare”, menar byborna och kräver att bli korrekt behandlade. Så känner många i Sverige i dag.
Landsbygdens framtid kan se mörk ut. Men det finns motstånd och massor av vilja att hitta alternativ till nedläggningar. Föräldrar tar över byskolan, idrottsföreningen tar över butiken och byalaget startar en ny mack. Landsbygdsupproret på Gotland bedriver på sin Facebooksida den kanske mest intressanta landsbygdsdebatten just nu.
Nästan alltid spelar eldsjälarna en avgörande roll. Britt-Marie Norman i Backe är ett bra exempel. Hon är inte ensam om att ha räddat ortens service, men utan Britt-Maries envishet och kraft hade uppgiften kanske blivit övermäktig.

Britt-Marie Norman fick Stora Landpriset i fjol och berättade i Land hur priset gav energi att fortsätta jobba för Backe.
– Priset blev ett kvitto på att man uträttat något och det öppnade nya dörrar för mig, säger Joonas Tenhunen, som vann det första priset 1990.
Lands sammanställning över de tio senaste vinnarna visar också att de fortsatt jobba med sina hjärtefrågor som alla på något sätt gagnar företagande och framtidstro på landsbygden.

Ta chansen att nominera din favorit till Stora Landpriset 2012. Reglerna är enkla, läs mer här ovan.
Sitt inte och fundera över om just din kandidat ”räcker till”. Skicka in honom eller henne i stället!
Vi söker eldsjälar, företagare, kreatörer och kulturprofiler. Nytänkande och humor är plusvärden. Så har det alltid varit i prisets historia.

1. Mixa basilikan och persiljan med yoghurt och häll i en skål. Krydda med salt och svartpeppar och blanda i de grovhackade nötterna.
2. Häll av sillagen och skär sillen i lagom stora bitar. Blanda ner dem i yoghurtsåsen.

Fyllning
3 gelatinblad
200 g matjessill
1 rödlök
2 dl crème fraiche
250 g kesella
svartpeppar
2 msk sillspad

Garnering
1 kruka gräslök 

1. Botten: Mixa brödet eller finhacka det. Smält smöret och häll över brödsmulorna. Täck botten på en form med löstagbar kant med brödblandningen. Platta till och låt stå i kylen i ca 30 minuter.
2. Fyllning: Blötlägg gelatinbladen i kallt vatten i ca 5 minuter. Låt matjessillen rinna av och spara spadet. Finhacka sillen. Skala och finhacka ­rödlöken. Blanda lök, kesella, crème fraiche och sillspad och smaksätt med svartpeppar.
3. Ta upp gelatinet och smält det i en kastrull på svag värme. Rör ner det i sillblandningen. Häll blandningen över brödbotten i formen. Låt det stelna i kylen i minst tre timmar. Lägg upp silltårtan på ett fat och garnera med mycket gräslök.

Med tanke på vandrarklubbens namn är det ju inte konstigt att Lands älskade tävling om Årets kyrktupp är välkänd bland medlemmarna.
Redan i fjol kläcktes idén att nominera en kandidat till tävlingen Årets kyrktupp. Den nådde inte ända upp till segern, men årets kandidat från Göteborg föll Lands läsare på näbben.
– Jättekul att vi vann, säger Lars-Göran som är historiskt intresserad och gärna slår ett slag för våra kyrkor och dess väktare, alltså kyrktuppen. Att lära känna hembygdens natur och lokala kulturminnesmärken är en central del av Söndagstupparnas verksamhet.
När tuppen nominerades tog Lars-Göran hjälp av Ingemar Windt som sedan 1940-talet varit verksam i Toleredskyrkan i Lundby församling. Han har haft olika roller, bland annat som kyrkvärd och orgelspelare.
– Dagens kyrka invigdes 1961 och ersatte en barackkyrka, berättar Ingemar Windt. Arkitekten Torsten Hansson ritade också kyrktuppen som är i koppar och skapades av plåtslagaren Per-Erik Svensson. Årtalet 1961 kan tydligt ses på den mäktiga tuppen.

Kyrktuppen roterar med vinden på ett kullager som skänktes av SKF och hela kyrkan är ett resultat av givmildhet. Byggkostnaden på 430 000 kronor betalades av församlingen via kollekt, fonder och ideellt arbete. Engagemanget har fortsatt genom åren. På 1990-talet blev bänkarna ommålade och fick nya dynor av händiga kyrkobesökare.
Det är med andra ord en genuint folklig kyrka som Årets kyrktupp är satt att vaka över.
Grattis! 

Nytt snabbtest lanseras
Borrelia, den andra fästingöverförda smittan, kan man inte vaccinera sig emot. Den smittar inte heller lika omedelbart som TBE. Hinner du upptäcka och ta bort fästingen inom 24 timmar (och tvätta såret noga) är chansen god att du slipper borreliasmittan.
I vissa fall kan borrelia även leda till kroniska besvär och neurologiska problem som känselbortfall och förlamning (särskilt i ansiktet), om den inte upptäcks och antibiotika ges i tid.
I år lanseras en ny snabbtest för borrelia. Du lägger ner fästingen som bitit dig i en liten provburk och får svar inom tio minuter. Skulle den ha borrelia finns risken att även du har det. Det kan vara bra att veta, eftersom alla smittade inte får den typiska rodnaden runt bettet och symtomen kan komma långt senare.
I år kan det bli en något lindrigare fästingsäsong – om inte sommaren blir regnig.
– Det går egentligen inte att förutspå fästingsäsongen. Men årets vinter har varit tuffare för fästingarna än de två föregående, eftersom snötäcket inte varit så tjockt och tjälen gått djupt ner i marken. Får vi en torr sommar blir det ännu tuffare, medan en fuktig sommar får fästingarna att frodas, säger Lars-Åke Janzon, biolog på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.

Tvätta med tvål
Det hittills bästa och säkraste sättet att ta bort fästingar är med pincett, fästingborttagare eller långa naglar. Dra ut den sakta så att huvudet släpper.
I vår lanseras ett fästingplåster. Det ska sättas över hudområdet där fästingen bitit sig fast och efter en stund sakta dras bort så att fästingen följer med. Tvätta alltid bettytan med tvål och varmt vatten eller bakteriedödande sprit.
Använd myggspray och stoppa ner byxbenen i stövlar när du går i skog och mark. Kolla hud och hårbotten varje kväll. 

Nya fästingskydd

Sportklädestillverkaren Columbia lanserar en ny, tunn byxa med inbyggt fästingskydd. Textilen har impregnerats med en syntetisk variant av krysantemumblomman som insektsskydd (går ej bort i tvätten). Pris: 700 kr i sportbutiker.

Skudu Human är ett nytt sätt att skrämma bort fästingar, med hjälp av ultraljud. Dosan fästes mitt på kroppen och sänder ut ultraljud på 40 MHz i en radie på 3 meter. Pris: 319 kronor på www.if-sakerhet.se.

Dra bort fästingen med hjälp av ett nytt specialplåster. Pris: 79 kr för 6-pack på bland annat Clas Ohlson.

Blox4 är en spray som skyddar näsan från pollen, framforskad av svenska läkare. Pris: 98 kr på bland annat apotek och www.allergiprodukter.se.

Stoppa ner blod­sugaren i testburken och se om den bär på borrelia-smitta. Trix snabbtest kostar 109 kr på www.tick-removers.se.

i serien en stark resa har de besökt städer som London, Paris, Tokyo och Marrakech. De har åkt upp i Atlasbergen, ridit kameler i öknen och sovit i tält. Vildmark och stadsliv har blandats friskt och till en början hoppades Ola-Conny att han skulle hitta drömkvinnan i den vida världen.

Inte utan min prilla. Gekås-kollegorna testar beduinliv.

Morgan tyckte att öknen var – just det – öken. Han gillade stadslivet och dess puls mer. Trots att de gick vilse och trots att de nästan blev nersprungna i Tokyos rusningstrafik.
Men med sina cowboyboots och skäggstubb var det långe Ola-Conny som fick blickarna riktade mot sig.
– En japan stoppade mig och sa att jag liknade Clint Eastwood.
På resorna försökte de också att hitta nya idéer för att utveckla Gekås. Morgan har två förslag som han vill lägga fram till VD-n Boris Lennerhov.
– Vi vill ha en pub och ett vattenland. Det tror jag skulle bli succé, säger Morgan. 

Kamelridning i Marocko var ett äventyr.

1. Sätt ugnen på 175 grader.
2. Rör det mjuka smöret, strösocker och muscovadosocker till en slät kräm i matberedare eller med elvisp.
3. Tillsätt sirapen och blanda noga.
4. Blanda mjöl, kakao, bikarbonat och vaniljsocker i en separat skål och tillsätt detta. Kör till en jämn
och slät smet.
5. Rör sist ner de grovhackade lakritskolorna för hand.
6. Ta upp degen på mjölat bakbord och forma 4 knubbiga längder. Använd lite mjöl vid utbakningen så fastnar inte degen. Den är rätt mjuk i konsistensen.
7. Lägg längderna på bakplåt med bakpapper på, två stycken på varje plåt. De behöver inte plattas till utan flyter ut i ugnen.
8. Grädda kakorna i mitten av ugnen i 15–18 minuter. Skär längderna i sneda snittar medan de ännu är lite varma.

Syrlig jordgubbssylt
2 dl frysta jordgubbar
2–6 msk strösocker
Koka en sylt av socker och bär. Låt den koka ihop lite och mixa den slät.

Vit chokladtryffel
¾ dl vispgrädde
200 g vit blockchoklad
Koka upp grädden, sänk värmen och lägg i den vita chokladen i småbitar. Rör om tills chokladen har smält. Ta av blandningen från plattan och rör då och då tills den svalnat. Tryffeln ska vara ljummen när den läggs på kakorna.
1. Blanda ihop alla ingredienser till en slät och fin deg. Kyl, rulla till längder och dela i cirka 30 delar.
2. Rulla kulor och lägg i småbröd-sformar. Tryck en rejäl grop i varje kula och fyll groparna med sylten.
3. Grädda i 200 grader i cirka
10 minuter tills du kan ana en liten gyllenton på dem. Låt kakorna
svalna lite och skeda på den vita tryffelsmeten. Ställ i kylen tills det stelnat.