Tidningen Land

Sänk blodtrycket!

Maria Karlsson — Tue, 21 Feb 2012 07:16:14 +0000

Det doftar av örtkryddor och vitlök i Agnetas kök. I en glasform ligger en gyllenbrun, ugnsstekt kyckling strösslad med provensalska kryddor.
– Den har jag lagat utan ett korn salt, berättar hon och bjuder Lands reporter och fotograf att smaka på varsitt kycklingben.
Smaken är fyllig och mustig och det är faktiskt svårt att tro att köttet är helt osaltat. Men så är det. Agneta lever saltfritt sedan många år tillbaka.
Orsaken är att hon fick ett alarmerande högt blodtryck redan vid 39 års ålder, 220/120. Detta trots att hon varken rökte, var överviktig eller stillasittande. Däremot har hon en stark ärftlighet på både sin mammas och pappas sida.
– Pappa var bara 62 år gammal när han dog i en hjärtinfarkt. Och flera andra i släkten fick högt blodtryck tidigt i livet. Så jag blev väldigt rädd, berättar hon.

Fick hudbesvär
Agneta fick akut ganska höga doser av blodtryckssänkande läkemedel för att snabbt pressa ned blodtrycket. Det gav henne yrsel, illamående och huvudvärk. Men även senare, när hon gick över till mer normala doser, fick hon biverkningar som eksem och hudbesvär. Hon kände sig maktlös och trodde att hon skulle behöva ha det så resten av livet. Men så fick hon råd av sin dåvarande läkare, Bengt E Carlberg vid Linköpings universitetssjukhus, att minska på saltet i maten.
– Det var ganska nya rön vid den här tiden, men han var övertygande och jag bestämde mig för att prova. Jag hade ju inget att förlora, säger hon.
Och det lyckades över förväntan. I dag, vid 68 års ålder, är Agnetas blodtryck normalt, på gränsen till lågt, 120/75. Hon har nästan helt slutat med blodtryckssänkande medicin, tar bara två tabletter i veckan.
Hennes nuvarande läkare, professor Fredrik Nyström vid Linköpings universitetssjukhus menar att salt binder vätska och är en av de stora ”bovarna” bakom högt blodtryck.
– I första hand för att saltet gör vatten nödvändigt. Man blir törstig och dricker mycket för att späda ut saltet, nio gram salt kräver i snitt en liter vatten, vilket omgående ger utspända kärl och högre blodtryck. På sikt stelnar kärlen av detta, säger han.
Många skulle må bättre om de klarade rekommenderade maxdosen på sex gram salt per dag. Agneta äter rekordlite salt, inte ens ett gram per dag. För att klara det lagar hon all mat själv från grunden och bakar eget bröd – utan salt! Istället slösar hon med kryddor och smaksättare som citron. Det enda saltrika livsmedel hon inte kan avstå är ost. Hon tar några skivor på sitt (osaltade) bröd varje dag.
– Men det kan jag göra eftersom jag inte äter något annat tillfört salt, säger hon.

Inspirerar andra
Nyligen var hon inbjuden till den nystartade Saltskolan för njur-patienter, på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, som av sjukdomsskäl måste skära ned saltet. Där fick hon berätta om hur hon lyckats och dela med sig av sina läckraste recept.
– Jag vill verkligen uppmana alla med högt blodtryck att minska på saltet, det är inte så svårt som man kan tro. Det är fantastiskt att ha fått ned blodtrycket till så låga nivåer. Jag mår jättebra, säger hon.

Läs på förpackningen
Salthalten redovisas ibland i innehållsförteckningen. Då kan det antingen stå som natrium eller salt. 1 gram natrium motsvarar 2,5 gram salt. Natriumhalten ska multipliceras med 2,5. Rekommenderad dagsdos av salt är max 6 gram.

Dillbakad lax
En bit färsk lax, en stor knippa dill, en citron, ev lite olja.
Gör så här: Sätt ugnen på 200 grader. Klipp dillen fint, även stjälkarna om de är fräscha. Lägg i botten av en ugnsform, pressa över saften av en citron. Lägg sedan laxbiten ovanpå, med skinnsidan uppåt för att behålla fukten. Låt stå i ugnen i en kvart cirka. Dra bara av skinnet när laxen är klar.

Ugnsbakad örtkyckling
En hel kyckling, vitlök, provensalsk örtblandning, olja att pensla på.
Gör så här: Ta ut inkråmet och fyll med kryddor och 5–6 pressade vitlöksklyftor.
Strö på ett rejält lager kryddor och låt steka i ugnen tills gyllenbrun.

Smörgåspålägg
En stek (köp vid extrapris), vitlök, örter, en skvätt portvin, madeira eller rödvin.
Gör så här:Låt steken marineras i en plastpåse med kryddor, vitlök och alkoholen ett dygn i kylskåpet. Vänd på den då och då. Ugnsbaka i 125 grader med köttermometer. Låt svalna och skär i tunna skivor till pålägg. Frys in om det blir mycket.

Johanna blev blind och miste sonen och maken

Maria Karlsson — Mon, 30 Jan 2012 08:11:20 +0000

Johanna Olin öppnar dörren och föser undan katterna Polarn och Pyret som gärna smiter ut. Det är bara hon och dottern Tilda som bor i den stora lägenheten i Malmö nu. Johannas man dog plötsligt för ett år sedan.
Ett fotografi av de två alldeles rusigt lyckliga på väg hem från BB hänger vid matbordet.
– Han var en helt fantastiskt man, säger Johanna sorgset och berättar att Bengt hade varit sjuk ett par dagar och åkte till akuten när den höga febern inte gav med sig.
– Han hamnade på ett undersökningsrum och låg utan övervakning i många timmar. När Tilda och jag kom dit på kvällen hittade vi honom livlös och blålila i ansiktet. Tilda skrek ”ni måste hjälpa min pappa” och personalen som kom rusande fick i gång hans hjärta. Han flyttades till intensiven och läget var under kontroll.
Men Bengt vaknade aldrig upp. Efter tre dagar beslutade man att stänga av respiratorn. Han dog i blodförgiftning.
Hur orkar man gå vidare?
– Jag var tvungen att ta tag i livet för Tildas skull. Jag har lärt mig att man blir starkare efter varje kris.

Drog sig tillbaka från livet
Johannas ögon är riktade mot den hon pratar med och om man inte visste det är det svårt att tro att hon inte ser alls. Men hennes syn försvann efter näthinneavlossning när hon var i 25-årsåldern.
– Det började med att svarta flagor åkte fram och tillbaka i synfältet. Först tänkte jag inte så mycket på det men när det blev allt mer insåg jag att det inte stod rätt till. Läkarna försökte operera men det fungerade inte.
– Synen blev allt sämre och försvann helt inom loppet av några månader. Hade det hänt i dag hade man kanske kunnat operera med bättre resultat eftersom tekniken har utvecklats.
Johanna ser inte ens en svag skillnad mellan ljus eller mörker men bilderna från hennes seende tid finns kvar i hjärnan.
– Om någon pratar om en McDonald’sskylt så vet jag hur den ser ut, och jag drömmer i bilder, medan den som aldrig har sett drömmer i känslor, smaker och lukter.
Hur bildar du dig en uppfattning om människor?
– Små trick. När vi tog i hand märkte jag att du var kort och fotografen lång och jag brukar ta ett välkomnande tag om överarmen för att känna om det är en smal eller kraftig person. Handslaget, energin i talet och lukten ger bra ledtrådar.
– Jag ser inte om någon är vacker men det spelar ingen roll när man känner en människa.
Johanna har nära till jobbet som kanslichef på Synskadades riksförbund dit hon för det mesta ”käppar”.
– Jag har aldrig accepterat att jag är blind men jag ser till att jag utvecklas hela tiden.
Men så konstruktiv har hon inte alltid varit. När synen försvann drog hon sig tillbaka från livet.
– Jag blev helt apatisk, satt bara i lägenheten och vågade ingenting. Men efter några månader insåg jag att jag inte ville sitta där hela livet. Livsgnistan vaknade till liv ungefär samtidigt som min remiss hade tickat fram till synenheten och jag kunde börja återerövra världen med hjälp av en synpedagog.
– Jag lärde mig att gå med vit käpp, läsa punktskrift och övade vardagsgöromål om och om igen. Sedan dess har det ju skett en teknisk utveckling som är otrolig. I dag läser datorn upp mina mejl, mobilen talar och jag kan handla på nätet.

Släppte fokus från sig själv
I samma veva träffade Johanna sin stora kärlek Bengt och blev gravid med tvillingar. Livet tog över och Johanna hängde på. Hon släppte fokus från sig själv – ”den bästa rehabilitering man kan tänka sig” som hon säger.
Men lyckan hade också en mörk sida. Barnen föddes för tidigt och Tildas tvillingbror överlevde inte.

LYCKLIGA. Johanna och Bengt, på BB efter att ha fått tvillingar.

– Då tänkte jag att förlora synen inte var något mot smärtan att förlora ett barn.
Kvar fanns Tilda, frisk och pigg och full av energi.
Var det inte svårt att ha småbarn och inte se?
– Man klarar det man måste. I början var jag så mån om att vara en duktig mamma, ända tills jag märkte att de andra mammorna i lekparken inte bakade och tvättade hela dagarna. Man behövde inte vara perfekt för att ha småbarn, säger hon med ett skratt.
För Tilda har det varit självklart att mamma inte ser. När hon var liten trodde hon att alla mammor var blinda.
– Många tror väl att vi har det otroligt strukturerat hemma men jag är inte en sådan person, och då är inte mitt hem heller så, säger Johanna och tillägger att vissa saker är noga.
– Tilda kom hem häromdagen och undrade varför inte alla människor har sitt pålägg på översta hyllan i kylskåpet – och det kan man ju undra.
Vad är svårast när man inte ser?
– Att våga språnget och röra sig i okända miljöer – och om jag gör det beror lite på dagsformen.
Johanna återkommer flera gånger till vikten av att leva i nuet.
– Jag fokuserar på det som är viktigt, jag har inte tid att bry mig om bagateller, säger Johanna.

Hålig näthinna kan svetsas fast
Den vanligaste orsaken till näthinneavlossning är att ögats glaskropp åldras och sjunker ihop (oftast ofarligt och innebär bara ”svarta prickar” i synfältet).
Hos vissa sitter glaskroppen fast i näthinnan. När den lossnar kan den dra hål i, eller i svåra fall dra loss, näthinnan.
Sök ögonläkare om du får en plötslig ökning av svarta prickar, sotflagor, skuggor i synfältet och ljusblixtar.
Ju tidigare upptäckt, desto bättre. Hos 85–90 procent kan synen räddas helt eller till stora delar.
Vid mindre hål på näthinnan svetsas den fast med laser. När näthinnan lossnat finns olika operationsmetoder för att fästa och laga den.
Näthinneavlossning drabbar cirka 1 300 svenskar varje år.
Äldre och gravt närsynta är de största riskgrupperna.
Det finns ingen förebyggande behandling eller läkemedel mot näthinneavlossning eller den ofarliga glaskroppsavlossningen.

Har du också något att berätta? Skriv till
”Det hände mig”,
Land, 113 92 Stockholm
eller mejla till
land@lrfmedia.lrf.se

Sveriges dansbandskungar firar 50 år

Maria Karlsson — Thu, 19 Jan 2012 10:05:52 +0000

I år är det 50 år sedan Sten & Stanley slog igenom med Ching Ching och Twist around the clock.
Med anledning av jubileet har bandet släppt en ny skiva med titeln Då kommer minnena och i vår ger de sig ut på en stor konsertturné.
– Vi ska besöka i stort sett vartenda konserthus i Sverige. Det ska bli spännande. Det är nog vårt största projekt, säger de.
Samtidigt går Ebbes son Alexander, 23, in i orkestern som basist och sångare.

Har musiken i blodet
Alexander har vuxit upp med musiken. Redan som liten hängde han med pappa och farbror Sten på turnéer.
– Jag drog sladd och lärde mig allt från grunden i min egen takt. Jag har alltid gillat det här livet. Vårt hus har alltid varit fullt av musik, säger han.
Ebbe trodde i det längsta att Alexander skulle bli tennisproffs, men så valde han att studera musik på Kulturskolan i Karlskoga.
– Jag har aldrig försökt styra honom. Var och en ska få välja sin egen väg, men så visade han oanade talanger på saxofon för att senare gå över till basgitarr. Det var väldigt roligt och nu är han en av oss, säger Ebbe.
Alexander sjunger också när det behövs. På den nya skivan svarar han för några sånginslag som Sten och Ebbe är mycket nöjda med. Alexander för ju familjetraditionen vidare.
Sten & Stanley-soundet är han väl förtrogen med.
– Bra musik är bra musik oavsett om det är hårdrock, jazz eller dansband, säger han.

Eget skivbolag
På familjeföretaget Scranta Grammofon sköter han hemsidan och lägger ut orkesterns musik på en rad sajter på nätet, där det går att beställa skivor och köpa ljudfiler.
På ett bord på kontoret har Sten och Ebbe lagt fram bilder från en 50-årig dansbandskarriär som saknar motstycke.
– Vi tittar inte tillbaka så ofta. Vi har alltid levt i nuet. När allt rullade i gång 1962 hade vi mer än 300 spelningar om året. Vi flängde runt och hann aldrig uppfatta vad som hände omkring oss.

AUTOGRAFKORT. Det absolut första autografkortet, 1963.

Studentrevolten märkte vi aldrig, och att halva Karlskoga revs och byggdes om gick oss helt förbi.
– När vi nu ser alla foton som tagits genom åren märker vi hur fort tiden går och hur mycket vi har varit med om, säger brödraparet.
Men att de skulle stanna på scenen i 50 år var något som de inte kunde tänka sig när det hela drog i gång och då radioprogrammet Tio i topp var det högsta man kunde nå i branschen.
Sten skrattar gott åt ett minne:
– En lördag 1963 satt vi i bilen på torget i Arvika och väntade på att åka till folkparken och spela. Plötsligt hörde vi Pekka Langer meddela att vi hade gått upp på listan med Wiggy Woogy. Då sa Ebbe: ”Nu har vi kommit så långt vi kan, nu kan vi lägga av när vi vill.”
Så blev det sannerligen inte. Hur många scenframträdanden de har gjort har de ingen aning om. Inte heller hur många skivor de har spelat in och inte ens hur många guldskivor de har kammat in. De glänsande klenoderna ligger instuvade lite varstans i kontorets olika prång.
De har utnämnts till Sveriges bästa dansband många gånger. Exakt vad framgångarna beror på har de inte kunnat lista ut. Men de tror att deras stora intresse för att jobba i studio spelar in i hög grad. De har ägnat sig mycket åt att hitta nya klanger och toner.

I TYSK TV. Ebbe och Sten i tysk TV-inspelning.

– Och så har ju Sten en alldeles speciell röst, inflikar Ebbe.
Populäraste låten är utan tvekan Jag vill vara din, Margareta, från 1976.
– Många yngre upplever den som rock. Vi ser många knytnävar i luften när vi kör den låten.
50 år på scenen. Blir ni aldrig trötta?
– Tvärtom, det blir bara roligare. Ju äldre vi blir, desto lättare går det. Man behöver inte så stora åthävor längre. Vi kan vara oss själva, eftersom vi vet att vi klarar av alla situationer, även om det kan vara något pinsamt, säger Sten.
Han drar sig till minnes en händelse för 20 år sedan som fick svetten att lacka.
– Jag och Ebbe ledde ett direktsänt program som hette Hallå Sverige. Tittarna fick ringa in och önska låtar. ”Ja, dig Sten har jag ju sett i bara kalsongerna”, sa en kvinna på sävlig skånska. Det blev några plågsamma sekunder då jag tänkte ”Vad kommer nu?”. Men så berättade hon till min lättnad att hon hade varit påklädare vid en modevisning där jag agerade mannekäng.

Under vårens konsertturné är det dock smokingen som gäller. Det är där de har hamnat. Sten och Ebbe är inte så säkra på att de kan kalla sig dansband längre. 97 procent av alla jobb är konserter eller allsångskvällar.
– Vi ser verkligen fram emot att få möta publiken under våren, hälsar de.

Emanuel, 8, är världskänd uppfinnare

Maria Karlsson — Mon, 16 Jan 2012 11:07:09 +0000

I byn Grundfors 3,5 mil söder om Sorsele finns bara två hus. I det ena bor åttaårige Emanuel Kunosson med sin mamma och pappa och i det andra bor hans farmor.
Emanuel är en liten uppfinnare när det handlar om allt som blinkar. Med finurlighet och fantasi har han modifierat sparkcyklar, barnvagnar, sparkar och vedkälkar.
– Jag tycker om när det lyser och blinkar, säger Emanuel.
En lokal TV-kanal fick nys om den uppfinningsrike lille parveln och ett TV-team besökte honom under en dag. Sedan var det någon som lade ut programmet på webbplatsen Youtube och där blev han snabbt en favorit. Reportaget om ”den åttaårige elektrikern” har snart setts av en halv miljon människor men kändisskapet verkar inte beröra Emanuel.
– Jo, nog är det någon som sagt det, säger han kort.
Sin egen gamla barnvagn har han hottat upp och den används nu som transportbil till hans radiostyrda bil. Detta underverk har också fått några nya extralampor så nu blinkar den ännu mer.
– De här har suttit på min gamla polisbil men jag slog sönder han och tog lamporna så nu sitter de här i stället, säger Emanuel och pekar.
Sedan har han en plog på sin lilla spark och givetvis finns där också en panel med lampor. Och hans farfars gamla sparkcykel blinkar och låter som aldrig tidigare, den använder han de 300 meterna upp till landsvägen där han kliver på skolbussen.
– Men se här, säger Emanuel med ett finurligt leende.
Sedan knäpper han på en knapp och plötsligt börjar sparkcykeln att spela musik. Han lyfter belåtet på locket och där i den lilla lådan finns två högtalare och en liten bilstereo.
– Det var vaktmästaren på skolan som kom med idén. Pappa skruvade dit högtalarna men sedan var det jag som kopplade, säger han stolt.
Sedan vrider han upp volymen så att Skottkärrsboogie med de lokala kändisarna Johan och Vilbert från Vällingträsk dånar mellan uthusen.
Bara några meter bort står dörren öppen till en liten friggebod och precis som Åsa-Nisse och Emil i Lönneberga har han ett krypin där han i lugn och ro får tid för egna tankar. I verkstan finns allehanda verktyg och bland tänger, trådar och mejslar sitter tecknade bilder på Emanuels konstruktioner.

Trivs med farmor
Utanför hans lilla tillhåll fanns en fin fågelholk, men småfåglarna verkade trivas bättre inne i Emanuels verkstad, något som han inte uppskattar helt.
– Ut me er, fågelskrällen, säger han och viftar med armarna.

Bland tänger, trådar och mejslar i verkstaden sitter teckningar av Emanuels konstruktioner.

Sedan förklarar han:
– Om de hade kunnat skita på ett ställe hade det väl gått an men se det gör de inte. Och då ska de UT.
Bland Emanuels alla pinaler finns också en liten snickrad låtsasspis där man kan öppna luckorna – och svaret kommer blixtsnabbt när han får frågan om vad han eldar med:
– Skrot.
Sådan är Emanuel Kunosson. Han ger snabba och raka besked – utan omskrivningar. Och han gör det på en västerbottnisk inlandsdialekt som säkert får mer än en sörlänning att klia sig i skallen.
Farmor Majlis är Emanuels främsta vapendragare. Mamma Kerstin Stenman berättar att han oftast går raka spåret in till farmor när han kommer hem från skolan.
– De trivs. Han brukar få en kopp kaffe och en bulle och sedan vill han ofta ha med farmor ut, säger Kerstin.
– Vi brukar jaga råttor, farmor och jag, säger Emanuel.
Den här fredagen inleder en av gårdens katter, Tjorven, råttjakten vid en häck där hon fångat en mindre sork. Och det är verkligen kattens lek med råttan och just det irriterar Emanuel en smula.
– Hon dräp dom int utan ibland kan de få springa. Jag brukar dräpa dom direkt. Så här, säger han och trycker till med stövelklacken mot marken.
Jojo. Emanuels sätt att jaga råttor på är inget för den känslige och när han börjar jaga går det helt enkelt inte att stå vid sidan och titta på utan tillsammans jagar vi fram en sork ur busken och med en välriktad spark landar den framför Emanuel som gör processen kort. Sedan håller han upp den i svansen och säger:
– Kråkmat.
Sedan slänger han upp den på närmaste plåttak.
Han och farmor har också gillrat upp ett tiotal fällor runt gården och han är väl medveten om var de brukar gömma sig.
– Får man dom under en plåt så är det klippt för råtta, då åker hon dit. Då är det bara så här, säger han och lyfter foten och stampar till mot marken.
Men råttfällor är luriga och det gäller att se upp, det har han fått lära sig. Han berättar om ett tillfälle när en fälla slog igen och klämde honom.
– Den klämde mellan nageln och fingret, säger han och grimaserar vid minnet.
Vad sa du då?
– Aj. Sen yla jag som en varg.

Alltid nya projekt
Inställsamhet finns inte utan han talar som han gör, helt oförställd. Och varken mamma, pappa eller farmor talar lika mycket dialekt som Emanuel. Kerstin Stenman har ingen bra förklaring till varför det blivit så.

Sin gamla barnvagn använder Emanuel i dag som transportbil åt den radiostyrda bilen.

– Han har tillbringat en del tid med morfar och där har han nog snappat upp en del. Men jag kan nog inte förklara det helt, säger hon.
När hon läser kommentarerna som skrivits om hennes son på Youtube nämner hon att någon skrivit att de tycker synd om Emanuel som bor där han bor, men hon förstår inte riktigt det resonemanget.
– Emanuel har nog aldrig tråkigt. Han är ute på upptåg och har projekt hela tiden. Han brukar säga att han egentligen inte har tid att gå i skolan, säger hon.
Och för en åttaårig liten filur som Emanuel finns det alltid något nytt att utforska på gården. Sedan har han ju sin verkstad och där är det bara fantasin som sätter gränsen. Pappa Michael Kunosson är van vid att lösa tekniska problem hemma på gården och han har, tillsammans med morfar, lärt Emanuel hur man ska koppla.
– Men nu botaniserar han själv för det mesta. Han har lärt sig och sedan provar han, säger pappa och ger sin son ett kärleksfullt leende.
Emanuel slösar däremot inte med smilen, han är av en lite kärvare natur. Men under ytan bankar ett fint, fint hjärta och när råttjakten är slut och det är dags att avbryta för spagetti och köttfärssås berättar han att han sedan ska göra färdigt en träbil som han ska ge bort till klasskamraten Herman.
Herman bor i grannbyn knappt en mil bort.
Är han din bästa kompis?
– Ja, man kan kanske säga det. Han kommer hit i morgon. I skolan när vi äter frukt brukar vi dela. Han får två äppelbitar och jag två.
Du känner dig aldrig ensam här hemma?
– Nä. Jag är int ensam, säger Emanuel bestämt.

Några fiffiga Emanuel-projekt
1 Sparkcykeln.
Försedd med bilstereo och belysning som drivs av ett snöskoterbatteri. Emanuel har kopplat in två gamla extraljus, en backlampa som slås på när han trycker på en fotpedal, en orange saftblandare samt blinkrar på båda sidor.
2 Vedkälken.
Morfar byggde en vedkälke åt Emanuel, som själv har kopplat in belysning som drivs på 12 volt.
3 Barnvagnen.
Har Emanuel gjort om till transportvagn för sin radiostyrda bil. Han hittade LED-belysning på en byggfirma och med en hjälpande hand från pappa förfogar han nu över Sorseles enda barnvagn med elljus.
4 Sparken.
Försedd med en liten snöplog som Emanuel använder när han ska ploga upp en gångstig till verkstaden. Men plogar man i mörker behövs det givetvis belysning, så Emanuel har försett sin lilla spark med 12 volts bilbelysning.
5 Verkstaden.
I en frigge-bod har Emanuel sin uppfinnarverkstad. Där finns det mesta man behöver för att skruva och utföra enklare kopplingar.

Vi är Sveriges hetaste lantisar!

Maria Karlsson — Wed, 04 Jan 2012 09:53:04 +0000

1 Camilla Läckberg, Stockholm, har gjort Fjällbacka känt för miljoner läsare över hela världen. Sveriges bäst säljande författare är aktuell med nya böcker, filminspelning och storlansering i USA.

Britt-Marie Norman

2 Britt-Marie Norman, Backe, vann Stora Landpriset efter att under tio år ha räddat och utvecklat stora delar av ortens service. Fjällsjö Framtid, där hon är ordförande, utsågs senare på året till Årets lokala utvecklingsgrupp av organisationen Hela Sverige ska leva.
3 Kalle Moraeus, Orsa, hade 1,5 miljoner tittare när han ledde Moraeus med mera i TV, sedan blev han julvärd och den mysmusikaliske dalkarlen har också fått en park i Orsa uppkallad efter sig.
4 Helena Jonsson, Galtås, tog över ordförandeklubban i Lantbrukarnas Riksförbund och tyngden i uppdraget bevisades när hon fick en plats i regeringens framtidskommission.
5 Åsa Karlsson, Munkedal, är kommunalråd i Årets kommun, utsedd av Hela Sverige ska leva. Kommunen stöttar bland annat utbyggnad av bredband och varje lokal utvecklingsgrupp har en fullmäktigeledamot som fadder.
6 Anders Borg, Katrineholm, längtar hem till landet på kvällen. Där mår han bra och samlar så mycket kraft att han blivit Europas bästa finansminister, enligt Financial Times.
7 Per-Erik Andersson, Äppelbo, utsågs till Årets företagare av organisationen Företagarna. Per-Erik och hans företag Sveden Trä har hela tiden satsat på sin personal, arbetat miljömedvetet och gjort stora insatser för sin hembygd.
8 Britt Georgsson och Inger Gustafsson, Knäred, är två systrar som kämpar med korna och för att hålla ihop trots olika åsikter. Om deras liv gjorde Peter Gerdehag filmen Kokvinnorna. Ingen kan vara oberörd.
9 Tomas Bannerhed, Stockholm, lyckades med ett svindlande vackert språk göra debutboken Korparna, om småbrukare i 70-talets Småland, till en av årets hetaste romaner med Augustpriset som topp.
10 Heidi Andersson, Ensamheten, fortsätter att vara bäst i världen i armbrytning, tog sin nionde VM-titel i år. Den jag fick kämpa mest för, sa Heidi efteråt.
11 Eva Södergård, Avesta, fick priset Årets Werner för att hon som kostchef jobbar stenhårtför att kommunen ska servera lokalt odlade livsmedel.
12 Håkan Juholt, Oskarshamn, blev oväntat ny partiordförande för Socialdemokraterna. Han fick en start som påminner om hemkommunens kärnkraft – full av energi, men med många driftsstörningar.
13 Signar Nordin, Åbyn, köpte danslogen i Täfteå för 17 år sedan och plötsligt blev den riksbekant när SVT gjorde en serie om livet på dansbanan.
14 Sven Ståhl, Värnamo, utsågs till Årets entreprenör för att han med företaget Wemo AB utmanar globala storföretag på den högteknologiska marknaden för industrirobotar.
15 Lars Welin, Färjestaden, med flera i Biogas Norra Möre, som utvecklar biogas ur lokalt gödsel, blev Årets Leader-projekt (en form av samarbetsprojekt för landsbygden) 2011.
16 Fredrik Andersson och Johan Lindgren, Vallentuna, utsågs till årets svenska Östersjöbönder av Världsnaturfonden för sitt miljöarbete och engagemang.
17 Per G Berg, Uppsala, är pro-fessorn som går emot urbaniseringsvågen och hävdar att landsbygden får en nyckelroll i framtiden.
18 Fredrik Holm, Sproge, var en av flera som sökte och fann kärleken i det folkkära programmet Bonde söker fru.
19 Boel Carlsson, Brålanda, är ordförande i Åttersruds Bygdegårdsförening, som utsågs till årets främsta. Boel är som bygdegården, full av idéer och optimism.
20 Helena och Tomas Ågren, Västra Selet, gör god glass så proffsigt att de utsågs till Årets landsbygdsföretagare och fick en så kallad Ull-bagge.
21 Mikael Apelqvist, Kivik, fick Årets kudde av Svenska Turistföreningen för sitt vandrarhem Kivikstrand, som ”doftar espresso och nybakt bröd och där värdskapet är perfekt”.
22 Amanda Fondell, Linderöd, vann Skånederbyt i finalen i TV-programmet Idol och lär vinna många fler matcher i sin fortsatta karriär.
23 Jonas Gunnarsson, Malmö, byggde en vattendriven orgel vid Kärnebygd kvarn, där han är uppvuxen. Orgeln tog 1 000 timmar att bygga och spelar En Gammal fäbodpsalm.
24 Lisa Berggren, Sandra Nilsson och Sara Bohlin, Vistträsk, nedkom alla tre med tvillingar inom loppet av 45 dagar. Vilket lyft också för byn med 284 invånare.
25 Elisabeth Johansson, Falkenberg, vann mack-SM med sin skapelse Lantliv, bestående av lammsalami och rabarberkompott på rödbetsbröd.
26 Anders Laby, Hedemora, med familj gjorde Sveriges godaste chokladpraliner för tredje året i rad och vann en titel i SM i mathantverk. Årets läckerhet smakade skogshallon och anis.
27 Peter Blombergsson, Bonäset, rår sig själv på gården och använder skogen som skafferi. Bakåtsträvare – icke! Vi måste alla leva lite mer som Peter i framtiden.
28 Sofia Olsson, Sidensjö, och hennes originella Källarbackens saga, en sagostig på gården, belönades med turiststipendium och var kandidat till Stora Landpriset.
29 Ludwig Balassa och Arla Löthberg, Väskinde, vann en titel i SM i mathantverk med sin äppelchutney och tillverkar dessutom en rad andra läckerheter som mandelpesto.
30 Britt-Inger Hedman, Arvidsjaur, och de andra i barn- och utbildningsnämnden kunde återigen konstatera att Arvidsjaur rankats som årets bästa skolkommun i Lärarförbundets tidning.
31 Lucas Nilsson, Färjestaden, utsågs till Årets Miljöhjälte av Världsnaturfonden och Minplanet för sitt projekt Klimatsmart förening, som spritts över landet. Det handlar om att med enkla medel spara tiotusentals kronor i elkostnader.
32 Maria och Håkan Ahlsten, Burgsvik, driver läckra Grå Gåsen där TV-programmet Så mycket bättre spelades in, en fullträff också i marknadsföringen av Storsudret, Gotlands sydligaste del.
33 Ulla Åberg och Gunnel Lundberg, Lunde, är eld-själar i byavakten som åker runt på nätterna för att förhindra brott. De har fikabröd i bagageluckan och tycker inte att pensionärer ska sitta och rulla tummarna.
34 Agneta Ulfsäter-Troell, Smygehamn, har sommarställe i Ankarsrum och blev så fascinerad av bygdens historia att hon gjorde en film om makarna Gunn och Aldor Johansson. Filmen hade premiär i Ankarsrum, förstås.
35 Jonas Martén, Morjärv, tog upp kampen mot älgskador ur markägarens synvinkel och belönades med tidningen Skogslands Guldyxan 2011.
Anders Borg

36 Lars-Erik Gradin, Bara, läste i Land om behovet av rent vatten i byn Hesse på Haiti och skänkte direkt 35 000 kronor ur Rotary Läkarbanks kassa, där han är skattmästare.
37 Henry Terning, Gubbhögen, och de andra i byn är sannerligen inte förgubbade. Den är Årets by i Strömsund för sina många goda projekt, bland annat en naturcamp.
38 Marieanne Wideman Rydén, Edsåsdalen, fick hela byn att ställa upp för miljön genom att ordna samåkning via Facebook.
39 Åsa Johansson, Hagfors, bjöd alla ensamma och fattiga på julfest efter att ha fixat lokal och sponsorer. Tala om att ta julens budskap på allvar.
40 Lisbeth Lundahl, Ramlösa, är Lands chefredaktör. Hon firade hela året att tidningen, landsbygdens röst, fyllde 40 år.
41 Jonna Jinton, Grundtjärn, flyttade ensam och utan jobb till byn med 13 invånare. Prisbelönt för sitt bloggande från glesbygden.
42 Eric Saade, Stockholm, blev årets tonårsidol efter segern i Melodifestivalen. Uppväxt i Kattarp och den fina skånska dialekten håller han fast vid.
43 Linda och Lars Andersson, Laholm, utsågs i Land Lantbruk till Årets spjutspetsföretag för att de sytt ihop ett succékoncept med lanthotell och modernt lantbruk.
44 Elisabeth Henningsson, ordförande i byrådet i Jädraås, kunde glädja sig åt att en av Europas största vindkraftsparker började byggas i trakten, vilket sprider stor optimism i bygden.
45 Bengt Erkers, Bjärbo, kandiderade till Stora Landpriset för att ha dokumenterat socknens fäbodar i elva böcker.
46 Siv Thuresdotter, Göteborg, tog hjälp av sociala medier för att ordna hemvändardag i Arvidsjaur. Succé för andra året 2011.
47 Kristofer Wåhlander, Barsebäckshamn, är stjärndirigenten som lämnade S:t Petersburg för att återvända hem. Här startade han en symfoniorkester för landsbygden och fick i år Kävlinges kommunpris.
48 Gunilla Mattsson-Dahl, Annerstad, ordnade unik folkomröstning om byskolorna i Ljungby. Kommunens första lokala folkomröstning och landets första i detta ämne.
49 Jon Olsson, Monaco, växte upp i Mora och slet sig envist fram till positionen som världens bäste extremskidåkare. Han plockade 370 kilo blåbär för att kunna köpa nya skidor.
50 Kaj Jonsson, Ådala, kläcker yngel i källaren och ser till så att öringen lever vidare i Åsunden.
51 Christer Caesar, Hässleholm, och hans kamrater har byggt Sveriges största modelljärnväg och fick 1,1 miljoner i EU-bidrag för att fortsätta utbyggnaden.
52 Monika Naess, Flen, är möjligen Sveriges rabarberdrottning. Hon ordnade i år rabarberfest i Sörmland för nionde gången.
53 Rrahman Krasniqi, Rödeby, är så populär som busschaufför att han har en egen fanclub på Facebook med 2 000 medlemmar. ”Jag är glad 24 timmar om dygnet”, säger Rrahman.
54 Jesper Eriksson, Veberöd, är svensk mästare i hovslageri och förbereder sig nu inför VM 2012. Slå till, Jesper!
55 Anna-Karin Gustafsson, Ydre, ordnade singelfesten Bli kär i Ydre och jobbar med uppföljning nästa år. ”Synd att så fina killar går ensamma”, säger Anna-Karin.
56 Lars-Olof Hallberg, Jät, Växjö, har i decennier dokumenterat folk som valt att leva på sitt eget sätt. Årets fotobok är ett praktverk om de sista fjällbönderna.
57 Sebastian Davidsson, Anderstorp, är Sveriges starkaste dräng. Han orkar lyfta 130 kilo sten. Smaka på den!
58 Stefan Sundström, Färingsö, kom ut med boken Stefans lilla gröna 2010 och har sedan dess gett den nya gröna vågen ett festligt ansikte.
59 Åsa Magnusson, Falun, blev årets kvinnliga uppfinnare för livbojen Quicksave. Idén föddes på fyra meters djup under en livräddningsutbildning.
60 Robert och Anna Schweitz, Mariefred, öppnade bageri 2009 och blev svenska mästare i surdegsbröd 2011. Sannerligen inget par som sitter och degar.
61 Maria Elg-strand, Kärna, är tobaksavvänjare och får symbolisera att 14 000 östgötar fimpat för gott de senaste åren. Är det Sverigebäst?
62 Anders Lundin, Stockholm, lotsade Sverigeamerikaner runt i landet i TV-programmet Allt för Sverige och lärde också oss en hel del nytt om skönhet och traditioner i buskarna.
63 Maria Hanno, Stormyberget, har lyckats göra också julen till en affär på gården. Gäster erbjuds slädfärder, klassisk julmat och ett besök av tomten.
64 Annalisa Sörlin, Umeå, ordförande i Frivilligcentralen, fick priset Årets eldsjäl för att de sedan 1999 ha satt en guldkant på tillvaron för ensamma och funktionshindrade i kommunen.
65 Tommy Roos, Örnsköldsvik, är marknadschef för Modos ishockeylag, som skänkte 80 kubikmeter mat, kläder och hockeyprylar till barn i Estland och Lettland. Ishockey är inte bara tacklingar och slagskott.
66 Sandra Lindgren, Kusmark, gjorde en macakaka som tog Lands jury med storm, det gav henne segern i SM i småkakor.
67 Merit Hemmingson, Visby, är legendarisk folkmusiker som fått nya lyssnare och kom ut med ett album i år.
68 Birgitta Nolstrand, Jordbron, gör en fin insats genom att måna om den unika Mellerudskaninen. En bondkanin som hittades av en slump hos en uppfödare.
69 Kjell Bergqvist, Stockholm, tog Gud i hågen och gav Åsa-Nisse ett nytt ansikte på filmduken. Det kallar vi modigt.
70 Nils Sjögren, Kågeröd, var tvungen att träffa tre duvor av sex för att ta jägarexamen. Han träffade alla och blev som nioåring Sveriges yngste att ta jägarexamen.
71 Marianne Roempke, Visingsö, kan se tillbaka på en förnämlig lärargärning på ön där hon bland andra lärt tre generationer i samma familj att läsa.
72 Elisabeth Thisner, Torsö, är lantbrukare som kraftsamlar kring närodlat i Västergötland och har väckt optimism hos alla inblandade i kommun och näringsliv.
73 Jacob Ebner, Linghem, och andra eldsjälar i byn kläckte idén att erbjuda gratis laddning av elfordon vid lanthandeln. Elen kommer från byns eget vindkraftverk.
74 Astrid Gradin, Ånge, är Ica-handlaren som erbjöd jobb till mamman i en utvisningshotad familj för att rädda familjen. Protestlistorna mot utvisningen omfattar över 2 000 namn.
75 Kalle Eriksson, Sellnäs, samlar på grävmaskiner och har fixat till en jättelik ”sandlåda” där besökare kan leka med maskinerna.
76 Katarina Hallberg, Rossbol, var så ”vacker och vanvettig” att hon utsågs till Årets Huldra, ett mystiskt väsen i vår sagovärld.
77 Anne Sandberg, Holma, får många att lyfta på ögon-brynen när hon rider runt på Julle. Det är ingen häst utan en jerseytjur som Anne räddade från slakt.
78 Karin Aaseby, Djurhamn, brinner för demokrati och har utvecklat Ungdomsparlamentet i Värmdö, en plattform för dialog mellan ungdomar och politiker i kommunen.
79 Kristina Lindestam, Vret, och andra bybor byggde en altan åt grannen Reimer när han fyllde 60. Vret förkroppsligar värmen och generositeten på landet.
80 Anders Alvarsson, Laholm, visar numera delar av sin samling med över 1 300 citronpressar i en utställning som öppnades i juni. Här finns inga sura miner!
81 Rasmus Lindh, Kullavik, är en av världens snabbaste tioåringar och vinner jämt i sin kartracingbil.
82 Julia Schneider, Engeltofta, Gävle, är Sveriges nya supermodell. 15-åringen vann världsfinalen av Elite Model Look och ett modellkontrakt på 150 000 dollar.
83 Torbjörn Persson, Ambjörby, planerar outtröttligt för nya insatser på orten. Torbjörn och fotbollsklubben Nordvärmlands fotbollsförening har redan räddat lanthandeln.
84 Britt-Marie Stegs, Järvsö, sålde hängmörat kött för 110 miljoner kronor 2010/2011 och tecknade framtidsavtal med bjässen Ica. Men för nio år sedan var Britt-Marie nära att gå i konkurs. Den uthållige vinner!
85 Jason ”Timbuktu” Diakité, Malmö och Vittskövle, släppte ny skiva, var högaktuell i TV och Sommarpratare i P1. Så bra går det om man rappar på skånska.
86 Christer Borg, Näsåker, ordförande i Älvräddarna, brinner för att rädda landsbygdens sista strömvatten. Fick pris av kungen 2010 och har i år talat inför riksdagens ledamöter.
87 Martin Bogren, Malmö, skildrade sin hemort Skurup på ett sådant suggestivt sätt att han fick bildbyrån Scanpix stora fotopris. Fotoboken heter Lowlands.
88 Björn Mild, Piteå, har blivit något av skogsfåglarnas ombudsman och räddar Norrbottens gammelskogar.
89 Lasse Björck, Hult, tog tag i alla skrönor som fanns i bygden och skrev på eget bevåg en bok som blivit en stor tillgång för besöksnäringen i Eksjö.
90 Mats Olsson, Stockholm, har gjort Jonstorps IF riksbekant genom att i sin krönika i Expressen kontinuerligt berätta hur det går för detta lag i de nedre divisionerna.
91 Per Andersson, Högsön, är en visionär skogsmaskin-entreprenör vars personal gjorde Årets vackraste hygge i Norrbotten.
92 Christina Tell, Herrljunga, och andra föräldrar på Eriksbergs skola kunde inviga sin nya, fina byskola efter 20 år av ovisshet.
Samuel Lundström
93 Samuel Lundström, Kalix, utsågs till Årets näck vid den årliga tävlingen i Hackås. Han spelade, helt naken, en sonat i c-moll av den tyske 1600-talsviolinisten Heinrich Ignaz Franz von Biber. Gör om det, den som törs!
94 Sofia Hellqvist, Stockholm, växte upp i Älvdalen och blev i år sambo med prins Carl Philip. Hon stärker trenden att kungligheterna numera hittar sin kärlek på landsbygden.
95 Henrik Löfberg, marknadschef på Malmö Aviation, beslöt sig för att servera 2 500 ostkakor till resenärerna på Ostkakans dag. Höjdarrekord för den småländska nationalrätten.
96 Örjan Laneborg med flera, Bråbygdens föräldrakooperativ, planterade träd tillsammans med Skogsstyrelsen för att fira sin femårsdag och det internationella skogsåret.
97 Zlatan Ibrahimovic, Milano, var het av alla möjliga skäl under året. Vad sägs om att han blev hedersmedlem i Offerdals spelmanslag, som han hade kontakt med under älgjakten.
98 Chris Heister, snart Stockholm, blir ny landshövding och slog direkt fast att det var viktigt med landsbygdsutveckling även runt huvudstaden.
99 Elin Härkönen, Almunge, fick Agrias Juniorstipendium för att hon är en voltigör som kan göra halsbrytande konster på hästryggen.
100 Curtis ”50 Cent” Jackson, New York, är världsartisten som valde Sandviken när han skulle uppträda i Sverige.

Årets Lantis 2011: Camilla Läckberg!

Maria Karlsson — Thu, 29 Dec 2011 09:00:57 +0000

Parkeringsplatserna räcker inte längre till i Fjällbackas lilla centrum. Därför planerar nu kommunen att bygga fler parkeringar. Drygt hundra busslaster med turister rullar varje år in för att uppleva platserna de läst om.
De lokala guiderna börjar få svårt att klara trycket från de utländska turisternas önskemål. Frågan hur de ska guida på italienska har de ännu inget svar på.
Den lilla fiskebyn med 1 000 invånare är under förvandling. Det kan de tacka sin deckardrottning Camilla Läckberg för.
– En ur filmteamet undrade om Fjällbacka-borna förstår vad som är på väg att hända. Jag tror inte det, jag förstår det knappt själv. Bara en sådan sak att det finns en Studio Läckberg i Tanumshede är ofattbart, säger Camilla, som själv knappt hunnit med i svängarna.

Blev uppsagd
På åtta år har hon gått från civilekonomen som blev uppsagd på grund av arbetsbrist till Europas sjunde mest lästa författare. Under julruschen såldes Läckberg-paket i Spanien och hennes böcker låg på tio-i-topp-listan i Hong Kong.
Hur gick det till?
– Hårt arbete. Många säger att de har en bokidé men att de inte har tid att skriva. Men det där handlar om prioriteringar. När jag började satt jag på kvällar och helger och skrev. Jag tackade nej till fester, bio och fika med kompisar. Nu är det disciplin som gäller. Jag sitter 9–16 varje dag och skriver, men jag skulle nästan behöva tejpa fast rumpan på stolen. Det är lätt att bli distraherad.
Under 2011 släppte hon sin åttonde deckare, Änglamakerskan, samt sin andra kokbok Fest, Mat & Kärlek – och sin första barnbok om Super-Charlie. Dessutom sålde hon rättigheterna till USA och så är det fullt upp med inspelningar för filmer och en TV-serie som ska visas 2012–2013.
Var ska det sluta?
– Målet är att göra Fjällbacka till Sveriges Midsomer, säger Camilla och tänker på den brittiska TV-serien Morden i Midsomer.
Camilla har alltid gillat att skriva, och alltid dragits mot det svarta. Hennes svensklärare blev så orolig efter att ha läst hennes mörka uppsatser att han undrade om det hade hänt något.
– Skrivandet och bokintresset har jag fått av pappa. Han stod alltid i köket med en bok i ena handen samtidigt som han lagade mat. På kvällarna kunde jag höra hur han läste Torsten Ehrenmark och skrattade så att hela huset skakade.
Men pappa Jens hann aldrig läsa någon av sin dotters böcker eller uppleva hennes författarframgång. Han avled i levercancer när Camilla bara var 19 år.
– Jag var, är, pappas flicka. Det är en stor sorg att han aldrig fick träffa sina barnbarn och en stor sorg att han inte fick vara med på den här resan. Han hade varit så stolt, säger Camilla när vi träffas på hennes PR-byrå i Stockholm.
En värld långt från Fjällbacka i både tid och rum.
– Många tror att jag är en Östermalmstjej, men det är jag verkligen inte. Jag bor i Enskede, går i Foppa-tofflor, har tofsar i håret och ger ungarna halvfabrikat för att de ska hinna med sina aktiviteter. Det är inte så glamouröst som många tror. Men Fjällbacka är alltid hemma för mig, varje gång jag passerar Uddevalla ändrar jag dialekt. Därför blir jag så glad över att bli Årets Lantis.

Dyker upp på guidningar
Hon åker till Fjällbacka varannan månad men att köpa ett fritidshus är inte aktuellt.
– Nej, när vi åker dit så bor vi som vanligt i morfars båthus. Dessutom bor ju mamma kvar.
Mamma Gunnel är 72 år och blir intervjuad titt som tätt när utländska reportrar är på plats för att skriva om det svenska deckarfenomenet. I bland blir hon också indragen i de guidade turerna. En tur som Camilla själv gick häromåret.
– Av ren nyfikenhet. Det var min gamle lärare som höll turen och han pratade mest om hur jag var som barn. Undrar om han brukar göra det även när inte jag är med.
Har man tur kan man, som en dansk turistgrupp i somras, träffa på Fjällbackas deckardrottning i de pittoreska gränderna.
– Ha, ha. Ja, det blev en väldig uppståndelse, säger Camilla och skrattar åt minnet.
Fjällbacka förbereder sig redan för en ny turistinvasion i sommar. Och då ska det bli lättare att parkera. Huruvida det finns en italienskspråkig guide återstår dock att se.

Motivering
”Camilla Läckberg är Sveriges mest säljande författare och på tio i topp-listan i Europa. Hon har genom sina detektivromaner gjort Fjällbacka spännande som resmål för tiotusentals besökare och är högaktuell med ny roman, nya filminspelningar och hårdlansering i USA.”

Silvia ser fram emot att bli mormor

Maria Karlsson — Tue, 27 Dec 2011 13:24:13 +0000

Drottning Silvia är alltid angelägen om att göra bra insatser för Sverige. De senaste tolv åren har även en annan betydelsefull sak legat henne varmt om hjärtat – World Childhood Foundation, en internationell barnrättsorganisation som hon grundade 1999.
– Eftersom ingen av de då befintliga organisationerna hade frågan om sexuellt utnyttjande av barn på sitt program insåg jag att det behövdes en verksamhet som har det. När World Childhood Foundation startade var det många i Sverige som var förvånade över detta barnproblem. Det var ju så tabu, man visste ingenting om det, säger drottning Silvia.
När Land är på besök i östra valvet på Stockholms slott viner vintervindarna på borggården utanför fönstret. Men drottningens bruna ögon glittrar och strålar av generositet och värme. Hon är stilig i sin klassiskt skurna vita dräkt.
Drottningen kan se tillbaka på ett år med många insatser för utsatta barn. Bland annat arrangerades ett World Child & Youth Forum på Slottet i november. Det är andra gången forumet genomförs. Det startades förra året på initiativ av hela kungafamiljen.
Årets tema var artikel 3 i FNs barnkonvention – att barnens bästa alltid ska komma i första rummet. En annan ständigt central uppgift är att fortsätta informera om barns rättigheter.
– Än är det många som inte känner till att ett barn är ett barn tills det fyllt 18 år och att alla barn har rätt till sin barndom och sin kropp, säger drottning Silvia med eftertryck.
Ett viktigt startskott för World Childhood Foundation var den första världskongressen om kampen mot sexuellt utnyttjande av barn som den svenska regeringen arrangerade i Stockholm 1996. Drottning Silvia förstod att här fanns det mycket att göra.
– Trafficking talades det exempelvis inte mycket om på 1990-talet trots att det fanns. Nu finns problemet i alla fall på bordet. Men det var inte lätt, jag har fått mycket ris längs vägen. Men kan man hjälpa ett barn till ett bättre liv så är det värt det.
Hur är det att offentligt engagera sig i frågan om sexuellt utnyttjande av barn?
– I början var det inte lätt att tala om det. Inte som mor och som kvinna och inte som drottning heller. Men jag är väldig tacksam för att jag genom World Childhood Foundation kan dra uppmärksamhet till barns utsatthet och rättigheter och nå ut till allmänheten.
Varifrån kommer drottningens stora engagemang för utsatta barn?
– Vi har ju alltid rest mycket och har man sett olika tragedier så man vill förstås försöka ändra på situationer.
Lands läsare har finansierat en ny byskola i jordbävningsdrabbande Haiti. Hur ser drottningen på svenskarnas vilja att arbeta ideellt eller till att skänka pengar till välgörande ändamål?
– Det svenska folket har ett varmt hjärta och vill gärna hjälpa till. Men ideellt arbete och att skänka pengar har inte varit en tradition på samma sätt som i många andra länder. Jag tror att de flesta tycker att man ger sitt bidrag genom de skatter som betalas och litar på att dessa pengar också ska gå till att hjälpa utsatta barn, vilket de också gör.
Childhood-armbandet på handleden, bär drottningen alltid det?
– Ja. Det är bara det att jag skänker bort det så ofta… Vad kul och fint att ni lottar ut Childhoodarmband till läsarna. Får jag?
Drottning Silvia tar av sig armbandet, lutar sig framåt, greppar Lands utsändes hand och trär på armbandet. Drottningen ler förnöjt när hon rätar upp sig i rokokosoffan.
Tack så mycket! Vad betyder färgerna på armbandet?
– Varje färg står för en artikel i FNs barnkonvention. Armbandet är gjort av samma plastbitar som man gör pärltavlor av.

GLAD & GRAVID. Kronprinsessan Victoria med sin mamma på galamiddag i september. Foto: All Over Pres s

Hur reflekterar drottningen över att bli mormor nästa år?
– Att det ska bli underbart, väldigt roligt. Det sägs ju att det är livets efterrätt att få barnbarn så vi ser mycket fram emot det både kungen och jag.
Vilket slags mormor vill drottningen vara?
– Den bästa och snällaste och roligaste. Jag hoppas att jag får vara barnvakt, men det beror ju på föräldrarna … Mor- och farföräldrar ska nog inte blanda sig för mycket i hur man uppfostrar ett barn. Men kanske lite ändå…
Har drottningen stickat någonting till barnbarnet?
– Än har jag inte haft tillräckligt med lugn och ro för att göra det. Men min mamma Alice stickade och broderade mycket till våra barn så där finns saker som jag hoppas ska kunna komma till användning även nu.
Har drottningen gett kronprinsessan några goda mammaråd?
– Jag har försökt men det hjälper inte så mycket, säger drottningen och ler.
– Ett av råden jag har gett henne är att hon just nu bör ta det lite lugnare och ge sig själv mer egen tid.
Dagen före julafton, den 23 december, fyller drottningen 68 år. Stort grattis! En kunglighet går naturligtvis aldrig i pension men kommer drottningen att trappa ner på arbete och engagemang?
– Nej, så länge jag kan göra någonting som kan hjälpa barn, så gör jag det. Och så länge jag kan göra någonting för Sverige och kungen så gör jag gärna det också.
Vad betyder julen för drottningen?
– Det är en viktig tid, en paus från vardagen då man samlar familjen och talar om mycket som berör.
Avlägger drottningen nyårslöften?
– Ibland gör jag det. Men att lyckas hålla löftet eller inte är inte det viktiga. Det är att man har någonting viktigt att sträva efter och att man arbetar medvetet mot det målet.

Stig, Olle och Sven har en mack ihop

Maria Karlsson — Thu, 15 Dec 2011 06:01:26 +0000

En gång i tiden hade ju Roy och Roger en mack ihop. Bröderna Engkvist i Sundborn är ett strå vassare: De är tre stycken om sin bensinstation.
För inte så länge sedan stod det OKQ8 på pumparna. Nu står det Engkvists Taxi & Bensin. Det var ytterst nära att det stora bolaget gjort slut på bensinförsäljningen, men då grep Stig, Sven och Olle in och startade sitt eget märke.
– Folk ska inte behöva åka in till Falun för att tanka, säger bröderna.

Stolta pumpägare. Olle, Sven och Stig har själva designat loggan på de nya pumparna.

Macken vid infarten till Sundborn har funnits så länge folket i orten kan minnas.
– Det är inte bara en mack. Det är här man träffas och pratar en stund. Den är viktig för trivseln i byn, säger en kund.
Redan 1934 startades taxirörelsen här, även då var det tre bröder; Stigs, Svens och Olles pappa Erik och hans bröder Ture och Birger. 1939 satte de upp bensinpumpar, just när mörka krigsmoln hopade sig på himlen. Bensinen ersattes med gengas. Inte förrän efter krigsslutet 1945 kunde de börja sälja bensin.

Uppvuxna med bilar
Stig, 68, Olle, 66, och Sven, 60, är alltså uppvuxna med bilar, motorer och bensindoft.
– Vi var nog inte mer än sex-sju år när vi började hjälpa till här på macken. Det var spännande med alla bilarna som svängde in. På den här tiden hjälpte man kunderna att fylla på bensin, göra vindrutan ren och så vidare. Det fanns alltid något att pyssla med, berättar bröderna.
1965 byggdes den nuvarande anläggningen, som ansågs väldigt modern med tvätt- och smörjhall. Efter några år på en Gulfmack i Falun återvände Stig hem till Sundborn och gick in i familjeföretaget. Olle har hela tiden arbetat heltid på Vägverket men har ryckt in kvällar och helger. Och när fadern och dennes bröder hade gjort sitt 1981 tog Stig, Sven och Olle över macken.

Raritet. Stig putsar sin tuffa Chevrolet Valiant från år 1961.

Men det är inte bara frågan om mack och verkstad. Bröderna har fortsatt med taxi och i dag har de tre taxibilar, tre minibussar och två stora bussar som körs av anställda chaufförer.
– Vi har sjukresor, färdtjänst och en hel del beställningstrafik. Det är bandy- och fotbollslag som ska iväg på matcher och föreningar och andra som ska ut och röra på sig.
Ända sedan 1940-talet har det stått Gulf på skylten. Men Gulf köptes upp av Q8 och därefter slogs OK och Q8 ihop till ett bolag. OKQ8 skärpte kraven på lönsamhet och en dag 2008 kom en representant och förklarade för bröderna Engkvist att det var dags att lägga ned bensinförsäljningen.
– De skulle gräva upp cisterner, pumpar och allt och sanera marken. Men det motsatte vi oss. Cisternerna var ju våra. Och så tyckte vi att det har lagts ned tillräckligt med bensinstationer i Dalarna, ja, över hela Sverige, förresten.
– Vi funderade länge på detta. Skulle verkligen bygden bli utan bensin? Vi tyckte att det var synd om folk skulle behöva åka en och en halv mil till Falun och tanka. Själva skulle vi ju också tvingas åka dit med våra bilar.
Just när de funderade som mest på om de skulle våga satsa själva hörde länsstyrelsen av sig. Klenod. Stig med sin gamla Gulfmössa.

– De hade läst i lokalpressen om att vår station riskerade nedläggning. Tjänstemannen förklarade att det vore bra om vi kunde hitta en lösning och betonade att vi hade länsstyrelsens stöd.
Det hela resulterade i att bröderna Engkvist fick 400 000 kronor i glesbygdsstöd. Och snart kunde nya pumpar monteras upp och cisternerna fyllas med bensin igen. Stig, Sven och Olle designade också loggan på de nya pumparna på ett personligt sätt.

Glada kunder
På öppningsdagen kom många gamla kunder och tackade med blommor och kramar. Mats Stenman är en av dem som är glada över att macken finns kvar. Här stannar han till var och varannan dag och uträttar något ärende.
– Jag jobbar med events och kör mycket bil. Här tankar man inte bara, man kan ju meka lite med bilen, köpa tillbehör eller tvätta den. Ibland är det skönt att bara ta en glass och sätta sig på bänken och koppla av en stund. Det är en stor fördel att slippa åka till stan med dunkar och köpa bensin till skotern eller båten.
– Jag tycker att Stig, Sven och Olle har gjort en bra insats för Sundborn. Hoppas att alla här i byn tänker på det, säger Mats.
Bröderna Engkvist fortsätter som de har gjort i decennier. Stig har huvudansvaret för rörelsens bilar och bussar, service och underhåll. Sven sköter bokföring och administration och Olle finns på plats där han behövs. Och alla tre ser till att det alltid finns någon som kan betjäna kunderna.
Hur är det för tre bröder att jobba tillsammans? Hur gör de om de inte kommer överens?
– Då får man bita ihop ett tag tills det lagt sig, säger Sven och skrattar.

Hjälper nödställda
Den lördagseftermiddag som Land är på besök framgår det med all tydlighet att Bröderna Engkvist behövs. Bensinkunderna kommer i en jämn ström och vid tretiden på eftermiddagen blir det närmast dramatiskt. Två damer svänger in med ett krånglande framhjul. Längre än hit hade de knappast tagit sig. Men Olle och Stig ordnar upp det ute på gårdsplanen. Några minuter senare skramlar det till ute på vägen. En stockholmare tappar hela det sönderrostade avgassystemet i asfalten och får hjälp med att fästa det.
– Det här hade aldrig fungerat hemma i Stockholm, säger han med lättnad i rösten.

service. Erik och Ture ger service. Nu är det Eriks tre söner som driver mack och taxirörelse vidare.

Grundarna. Bröderna Erik, Thure och Birger Engkvist vid sina taxibilar på 1940-talet.

Skolan på Haiti invigd – tack alla läsare!

Maria Karlsson — Wed, 14 Dec 2011 07:55:46 +0000

Pukor och trumpeter, vilket mottagande! Med nationalsång, teater, dans och skyltar hälsades Land välkommen till bergsbyn Hesse i Haiti.
Ett och ett halvt år efter jordbävningskatastrofen hade invånarna äntligen skäl att glädjas. Tack vare Lands läsare. Hela 783 000 kronor har de samlat ihop till skolbygget.
– När skolan totalförstördes i jordbävningen förlorade vi allt hopp. Men ni gav oss hoppet – och en ny, fin skola – tillbaka, säger Odni Maumel, en av elva lärare.
Man behöver inte titta på alla raserade byggnader för att förstå tragedin. Det räcker med att se alla människor märkta av lidande.
Men just den här dagen var det ingen som tänkte på jordbävningen, den här dagen var glädjen i fokus.
– Det har varit en väldigt tuff tid. Många har förlorat sina anhöriga och sina hus. Men med den här skolan börjar en ny tid, säger förskoleläraren Marie Begoyok.
Den vackert blåmålade skolan med plåttak har blivit ett nytt landmärke i den otillgängliga byn, tre timmars knagglig bilkörning från huvudstaden Port-au-Prince. Nu pratar man inte om före och efter jordbävningen. Nu pratar man om före och efter skolan.
– Med en sådan här fin skola så vill vi också utbilda oss för att bli bättre pedagoger, säger Marie.
Även barnen var förstås stormförtjusta i skolan. Den blå färgen, de stora klassrummen, de fina bänkarna, den triangelformade gården som trots sin lutning går att spela fotboll eller hoppa rep på. Sällan har så många längtat så mycket till skolstarten som barnen i Hesse.
– Nu kommer livet att bli mycket bättre, hoppas 14-åriga Calixte Desané.
– Jag har gått hit och tittat när de har byggt och drömt om att den ska bli klar. Åh, vad den blev fin, säger 12-åriga Emmanuele.
Nu är drömmen sann. Tack vare Landläsarnas stora givmildhet.

400 elever går i nya skolan
Skolan är uppdelad i tre byggnader som ligger i en triangelform med en cementerad skolgård i mitten.
Cirka 400 elever delar på nio klassrum och elva lärare.
Klasserna är från förskolan till sjätte klass. Åldern från 6–18 år.
Väggarna är av betong men taken av korrugerad plåt. Anledningen är att många inte vågar vistas under betongtak efter att ha upplevt jordbävningen i januari 2010.

Show. Eleverna bjöd på dans, teater och sång.

Ruin. En liten bit vägg står kvar av den gamla skolan.

Nu är skolan klar! Stor, stabil och vackert blå. Här går nu 400 barn i åldrarna 6–18 år.

Mintplattor med choklad

Maria Karlsson — Tue, 13 Dec 2011 13:48:09 +0000

Ca 30 st

1 äggvita
6 droppar pepparmyntsolja
ca 6 dl florsocker
200 g mörk choklad

1. Vispa äggvitan till hårt skum. Droppa i pepparmyntsoljan. Det går lika bra med pepparmyntsessens.
2. Blanda ner florsockret. Smeten ska bli fast och smidig. Eventuellt måste du blanda ner mer än de 6 dl som står i receptet.
3. Häll ut degsmeten på ett bakbord med florsocker på. Knåda den slät och smidig.
4. Kavla ut degen tills den är cirka ½ cm tjock. Tryck ut små rundlar med till exempel ett snapsglas.
5. Smält chokladen över vattenbad. Doppa mintrundlarna i chokladen. Använd till exempel två teskedar. Låt mintplattorna stelna på ett galler.