Just den här valen fotograferades i Västindien, men de vandrar så långt att det skulle kunna vara den som övervintrat hos oss.

Just den här valen fotograferades i Västindien, men de vandrar så långt att det skulle kunna vara den som övervintrat hos oss.

Knölvalen – har den gått och blivit svensk?

av håkan steen | foto all over press
Knölval (Megaptera novaeangliae)

Torsdagen den 19 mars upptäckte Kustbevakningen en knölval cirka 50 kilometer öster om Hudiksvall. Det är ovanligt, men inte unikt. Knölval påträffas då och då i Östersjön, även om det vanligen går flera år mellan observationerna.
Just den här valen är dock extra intressant. En valexpert från Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm har noga granskat bilderna och gör bedömningen att samma val sågs före vintern i danska Bälten, i södra Östersjön och även utanför Gotland. Allt tyder på att knölvalen övervintrat i Östersjön och det har såvitt man vet aldrig inträffat tidigare. Antingen har den inte hittat ut eller också tycker den att här finns tillräckligt med sill och strömming för att det ska vara värt att stanna.
I höstas och somras sågs minst tre knölvalar i Östersjön, bland annat en hona med kalv. Knölval finns i alla de stora världshaven, både på norra och södra halvklotet. Arten blir cirka 15 meter lång och lever av räkor och mindre fiskar. Den är en bardval, vilket betyder att den silar vatten mellan barder som fångar upp maten. Sedan finns också tandvalar (t ex kaskelot och späckhuggare) som tar större byten.

Söt, eller hur! Den här dvärgfladdermusen har just räddats ur en vattentunna. När den sedan hade torkat och putsat vingarna flög den iväg!

Dvärgfladdermusen – obegripligt liten

Dvärgfladdermusen är Europas minsta fladdermusart. Den är vanlig i Sverige, upp till Dalälven ungefär. Så här års, när den magrat under vinterdvalan, väger den drygt tre gram.

Honom ska jag ha! Eller henne ska jag ha? Vem har valt vem egentligen? Vi får  hoppas att intresset är ömsesidigt.

Vanliga padda – här är det hon som bär honom över tröskeln

En klassisk äktenskapsbild är att mannen bär kvinnan över tröskeln. I paddornas värld är det tvärtom. När de bestämt sig för varandra klättrar hanen upp på honans rygg och låter henne släpa honom till vattnet där de ska föra släktet vidare.

En med vita fläckar och en utan. Men bägge är snokar.

Snoken – har inte alltid vita fläckar

Öby kulle utanför Örebro är ett bra ställe för orm, och för den som gillar att titta på orm. Här övervintrar hundratals ormar och när vårsolen gassar kommer de fram och visar sig. Många av dem är snokar - både med och utan vita nackfläckar.

Större hackspetten är vår vanligaste spett. Fler än 200 000 par häckar i landet.

Större hackspetten – trummis med stötdämpare

Större hackspetten är vår klart vanligaste hackspett och den trummar för fullt nu på våren, över hela landet där det finns träd. Den som är duktig kan höra skillnad på de olika arternas trumningar. Den större hackspettens variant är kort och intensiv.

Skogsduvan är något mindre än ringduvan och saknar den vita markeringen på halsen.

Skogsduvan – tjatar på dig att komma hit

Skogsduvan minskade betydligt i slutet av förra århundradet, men tycks ha kommit tillbaka något på senare år. Den ropar ihärdigt "kom-då, kom-då, kom-då" och lär du dig den ramsan kan du alltid känna igen skogsduvan på lätet.