En med vita fläckar och en utan. Men bägge är snokar.

En med vita fläckar och en utan. Men bägge är snokar.

Snoken – har inte alltid vita fläckar

av håkan steen | foto håkan steen

Snok (Natrix natrix)

Öby kulle vid naturreservatet Kvismaren sydöst om Örebro är ett eldorado för ormar på vårkanten – och för ormälskare förstås. En solig dag kan man se hundratals snokar – och en och annan huggorm om man har tur – ligga och njuta av värmen. En del blir så i gasen att de börjar slingra sig runt en tilltänkt partner. Kullen är perfekt för övervintring med alla stora stenar där ormarna kan krypa ner till frostfritt djup när det blir kallt.

De här två fullvuxna snokarna låg stilla tillsammans i mossan intill en uppvärmd stenkant. Först trodde vi att den ena var en huggorm, alltså den som saknar vita fläckar, men kamerans zoom visar att det också är en snok. Pupillen är rund och plåtarna på huvudet har samma form och storlek på de båda ormarna. En huggorm har mindre plåtar på huvudet och vertikala pupiller.

Många tror att svarta ormar utan vita nackfläckar alltid är huggormar. Huggormar kan vara såväl grå som bruna och blåaktiga med mörkt zickzackband, och de kan även vara helsvarta. Men denna bild visar tydligt att det även finns helsvarta snokar.

 

Söt, eller hur! Den här dvärgfladdermusen har just räddats ur en vattentunna. När den sedan hade torkat och putsat vingarna flög den iväg!

Dvärgfladdermusen – obegripligt liten

Dvärgfladdermusen är Europas minsta fladdermusart. Den är vanlig i Sverige, upp till Dalälven ungefär. Så här års, när den magrat under vinterdvalan, väger den drygt tre gram.

Honom ska jag ha! Eller henne ska jag ha? Vem har valt vem egentligen? Vi får  hoppas att intresset är ömsesidigt.

Vanliga padda – här är det hon som bär honom över tröskeln

En klassisk äktenskapsbild är att mannen bär kvinnan över tröskeln. I paddornas värld är det tvärtom. När de bestämt sig för varandra klättrar hanen upp på honans rygg och låter henne släpa honom till vattnet där de ska föra släktet vidare.

Just den här valen fotograferades i Västindien, men de vandrar så långt att det skulle kunna vara den som övervintrat hos oss.

Knölvalen – har den gått och blivit svensk?

Knölvalen simmar hela världen kring, och finns ända från Arktis till Antarktis. Nu verkar en knölval har tillbringat hela vintern i lilla Östersjön och trivs alldeles utmärkt. Ska vi rentav kunna kalla knölval för en svensk art?

Större hackspetten är vår vanligaste spett. Fler än 200 000 par häckar i landet.

Större hackspetten – trummis med stötdämpare

Större hackspetten är vår klart vanligaste hackspett och den trummar för fullt nu på våren, över hela landet där det finns träd. Den som är duktig kan höra skillnad på de olika arternas trumningar. Den större hackspettens variant är kort och intensiv.

Skogsduvan är något mindre än ringduvan och saknar den vita markeringen på halsen.

Skogsduvan – tjatar på dig att komma hit

Skogsduvan minskade betydligt i slutet av förra århundradet, men tycks ha kommit tillbaka något på senare år. Den ropar ihärdigt "kom-då, kom-då, kom-då" och lär du dig den ramsan kan du alltid känna igen skogsduvan på lätet.