Stor potential i nytt tunnelväxthus

Tunnelväxthus

Otto och Viggo tyckte tunnelbyggarna Ragnar och Daniel gjort ett mycket bra jobb med att sätta upp vårt nya tunnelväxthus. Det tycker jag med!

Äntligen! Med de fina vårdagarna kom så också det tunnelväxthus jag suktat efter. 22,5 kvadratmeter stort (4,5 meter långt och 5 meter brett). Och viktigast av allt – det har två dörrar!

Det finns en del av trädgården som vi ofta pratar om som omöjlig. Full av grästorvor på hårda mullvadshögar, kvickrot, hundbajs och rätt mycket sten. Dessutom ligger plätten så nära tomtgränsen att det är svårt att utnyttja den till ett permanent bygge, av till exempel ett det uthus vi är i stort behov av. När mina små tunnlar sattes upp valdes den här platsen bort eftersom marken är så knölig. Det är svårt att lägga en ram eller konstruktion direkt på backen utan att behöva gräva ganska mycket för att få det jämnt.

Tunnelväxthus

Omöjligt plats var inget hinder för nya tunnelväxthuset, trots att jag gruvat mig för allt som skulle kunna gå snett.

Min nya tunnel (från Gjordnära) är förankrad med jordankare, en sorts galvad stolpe som slås ner i backen och som konstruktionens rör sedan förankras i. Det gör att markytan kan vara bucklig utan att det stör. Dessutom lutar vår plätt något men det var också enkelt att lösa genom att rikta upp rören i konstruktionen så att den blev vågrät. En annan finess är att dörrarna är justerbara i höjd och kan monteras så att de kan öppnas oavsett hinder i marknivå på utsidan. Ett i högsta grad anpassningsbart bygge.

Plasten som täcker tunneln är än så länge bara förankrad vid marken med sandsäckar. Under några kvällar innan sommaren är här hoppas jag ha ork att gräva ner plasten något, det ser prydligare ut och blir bättre för hållbarheten.

Tunnelväxthus

Skumtejpen har ersatts av den billigare silvertejpen för att skydda plasten från att nötas av skarvar och bultar.

Bland oss som har de mindre tunnlarna från E-bay har det pratats en del om den skumtejp som tejpas på rörkonstruktionen för att skydda plasten från att nötas där den ligger an mot rören. Tejpen är dyr som sjutton, med frakt är kostnaden nästan hälften av själva tunneln. På den nya tunneln skyddas plasten från skarvar och bulthuvuden med silvertejp istället. Anledningen är just att kostnaden för tejp är omotiverad jämfört med kostnaden för ny plast. Visserligen nöts plasten något fortare, men lär ändå hålla i uppåt fem år. Helt ok för mig. Vid det laget har jag antagligen hunnit bygga ut min tunnel och justerat plasten ändå.

Än har jag inte hunnit bo in mig på den nya ytan. Men jag längtar! Även om tunnelväxthuset till ytan bara är 4,5 kvadratmeter större än de små tunnlarna upplevs det som väldigt mycket större. Det är höjden som gör det. Det är högt på sidorna och hela 3,20 meter i nock. Jag kommer att kunna odla här i flera olika plan och på sås sätt maxa ytan. Låga grönsaker i marknivå. Paprikor som blir mellanhöga. Och klättrarna som leds långt upp i taket. Det blir en rolig säsong!
/Sara Bäckmo

Läs mer om min tunnelodling här:
I odlingstunneln frodas det
Våra höns bor i odlingstunneln under vintern
Inköpsfakta om odlingstunneln
Mitt nya tunnelväxthus har anlänt

Etiketter: tunnelväxthus