• PAPPERSLYCKA. Linda Gimle trivs med bokbinderiverksamheten i Djura. Snart drar hon även igång en gammal tryckpress.
  • PRESSAR PÅ. Linda Gimle vid den gamla 1950-talspressen. "Jag älskar boktryck på papper!"
  • BRED KUNSKAP. Djura Bok & Pappersverkstad binder böcker på många sätt och är ibland med på olika konstnärliga utställningar.
  • MITT I BYN. Djura Bok & Papper ligger i den gamla handelsboden nära kyrkan i centrala Djura.
  • MEDARBETARE. Sedan mitten av januari har Linda Gimle hjälp av Sandra Merten som nyligen blev klar med sin bokbindarutbildning.
  • BEVARING. Till den här boken som trycktes 1790 har Linda gjort ett pappfodral för bevarande förvaring.
  • MÅNGA TYPER. För att ge kommande tryckerikunder valmöjligheter har Djura Bok & Pappersverkstad laddat upp med många sorters blytyper.

Stor succé för Lindas bokbinderi i Djura!

Av Hasse Gänger | Foto Trons
Ett kulturhantverk har fått ett lyft i Djura i Dalarna. I den gamla handelsboden huserar Linda Gimle i en bok- och pappersverkstad. Hennes stora kärlek till papper och bokbinderi är rena framgångssagan.

Varudiskarna och vägghyllorna i trä är kvar sedan åren då handelsboden stod till bybornas tjänst och det knarrar fortfarande hemtrevligt i entrédörren.

Men i dag är ruljansen av annan karaktär. Sedan sex år har Linda Gimle ett bokbinderi i den vitkalkade byggnaden intill busshållplatsen i Djura. Eller snarare en hel bok- och pappersverkstad.

– Jag brinner verkligen för att jobba med papper på olika sätt. Det är otroligt inspirerande att bevara ett gammalt genuint hantverk och samtidigt kunna sammanfoga det med modernare former. Jag är en stolt traditionsbärare, säger Linda Gimle.

Så här långt är Djura Bok & Pappersverkstad en liten framgångssaga. Hantverksuppdragen blir bara fler. Ibland lämnar bokförlag till och med in en hel lastpall med böcker för bindning. Även butiksförsäljningen av papper och andra relaterade produkter ökar, precis som den i internetbutiken.

Det rullar på så bra att Linda har behövt anställa Madeleine Thornemo Verhoeven, som mestadels arbetar med internetdelen. Sedan mitten av januari i år binder också Sandra Merten böcker i verkstaden.

Bara på landsbygden
– Jag är så lycklig över det jag har skapat. Det är bara på landsbygden man har möjligheter till att göra en sådan här häftig grej, säger Linda Gimle.

Vid sidan av vardagsverksamheten håller Linda även diverse prova på-kurser och workshops, både på plats i lokalerna i Djura och hos organisationer eller företag. Hon är dessutom gästlärare på olika folkhögskolor.

– Det är kul att allt fler verkar bli intresserade av bokbinderi och pappersslöjd. Jag vet inte riktigt varför det är så, men kanske vill man tillbaka till hantverket när man sitter mycket framför olika skärmar. Behöver ha den ventilen som en rörelse mot allt datoriserat, säger Linda Gimle.

– Mina kursdeltagare är allt från äldre personer som vill skaffa sig en hobby till yngre som till exempel studerar grafisk formgivning. En gång var en 90-åring med på en dagskurs. Och vid ett annat tillfälle hade en kvinna rest hit ända från Köpenhamn!

Lindas eget intresse kom tidigt. Som tolvåring lärde hon sig kalligrafi, konsten att skriva vackert. Men än mer fascinerande var den kontakt hon då också fick med gamla böcker, vilket gav henne stark passion för typografi och bokproduktion. Det ledde med tiden till en treårig bokbindarutbildning på Leksands folkhögskola, där Linda också träffade sin man Odd.

– Jag hade läst tryckmedia i Uppsala och jobbade sedan med trycksaksproduktion i Stockholm. Men det var så mekaniskt, och därför ville jag tillbaka till hantverket.

Ansvarsfullt arbete
Hantverket, ja. Fingerfärdighet behövs. Noggrannhet och ansvarskänsla. Kunskap från grunden. Att göra en nybindning av en bok fodrar skicklighet på millimetern. Precis som exempelvis ombindning, renovering, tillverkning av skyddslådor, förgyllning och prägling också kräver sin handfasta erfarenhet.

– Jag gillar att vi faktiskt jobbar med ett riktigt kulturhantverk och bevarar någonting viktigt. Att vi kan rädda gamla böcker som vi får in, biblar och andra verk som kanske funnits länge i släkten. Eftersom böckerna oftast har stort affektionsvärde tycker jag om att hjälpa till på det sättet. Precis som när vi skräddarsyr en bok som present eller liknande, säger Linda Gimle.

– Ansvaret är alltid viktigt. Det gäller att hålla fast vid de ibland 2 000 år gamla bokbinderiteknikerna. Och vissa böcker ska man absolut inte peta i utan i stället lämna över till en konservator, det är ju mycket kemi inblandat.

Och så knarrar det i entrédörren igen. Malin Koschnike från Siljansnäs stampar av sig nysnön och kliver in. Hon vill köpa olika mönstrade pappersark. Dags för pysselkväll med barnen igen.
– Vi brukar bland annat klä in olika askar så att de blir roliga och vimplar som vi hänger i fönstren, säger Malin som till sin glädje får med sig några prover på papperstejp av Linda.

Fann en pärla
Linda Gimle växte upp på landsbygden i Uppland. Hennes make Odd är från Norge och efter att de hade bestämt sig för att slå samman sina påsar ville de gärna bli kvar i Dalarna. När huset Odd hyrde i Leksand skulle säljas fann de till slut en pärla i Djura. Ett över 100 år gammalt hus som på 1920-talet och i många år framöver var byns handelsbod.

– Nu har vi det helt perfekt. Vi bor jättefint på övervåningen och kan ha företaget på bottenplanet. Om vi skulle ha köpt eller hyrt motsvarande boende och lokaler i en stad skulle vi ha haft helt andra utgifter, säger Linda.

Parallellt med att Linda, assisterad av Odd som även jobbar deltid inom kommunens omsorg, byggt upp bokbindarverksamheten har hon också blivit mamma. De två sönerna går på förskolan ett par minuters promenad ner längs byvägen. Linda säger att hon har orkat med allt eftersom hon alltid har påtaglig glöd både vad gäller moderskapet och yrkessysselsättningen.

– Vi trivs utmärkt här i Djura. Vi är en familj som har allt det vi tycker om och behöver på samma plats. Och byborna verkar glada över vårt företagande. När jag fick ett hedersomnämnande och lokaltidningen skrev om det var det många som kom förbi, ”vad roligt, grattis!”

Tryckpress på plats
För att utveckla ännu mer har Djura Bok & Pappersverkstad köpt in en tryckpress, en Heidelberg Vinge från 1950-talet. Det tog ett år innan den ett ton tunga maskinen och 18 regaler fulla med blystilar kom på plats. Först behövdes golven i två rum läggas om och förstärkas. Produktionen av ensidiga trycksaker ska komma i gång så snart tillräcklig utbildning är genomförd.

– Jag älskar boktryck på papper. För då kan du känna trycket både på fram- och baksidan. Om du skriver ut något på datorn finns det inget särpräglat alls, säger Linda Gimle.

– Jag hade länge drömt om att få äga en Heidelbergare. När vi flyttade in den samlades stora delar av byn här. Det var rena jippot. Det var på millimetern att pressen kom in genom dörren.

Eftersom Linda även har studerat kreativt entreprenörskap kan hon inte stilla sin framåtanda vid en gammal hederlig tryckpress. Ett par andra satsningar är i faggorna – e-kurser på internet och ytterligare en verkstadslokal i Falun 4,5 mil bort.

– Hantverk är ju inte så himla lukrativt. Så det gäller att vara flexibel och nytänkande för att fånga in nya kundgrupper. E-kurserna tror jag jättemycket på. Jag märker ju att entusiasmen för det jag håller på med ökar och den första kursen finns redan tillgänglig.

Långsiktiga affärer
Linda har satsat en ansenlig summa framför allt vad gäller tryckpressen. Men har också fått viss ekonomisk hjälp. Dels genom ett stipendium från Hantverksinstitutets fond och dels genom så kallad gräsrotsfinansiering på internet. Linda lade upp en film som berättade om planerna och fick bra respons.

– Att få tillbaka de pengar jag själv har lagt ut kommer att ta några år. Men jag tar det gärna långsiktigt, för jag vill verkligen hålla på med boktryck också.

Den tillkommande filialen i Falun ligger i 1700-talsslottet Elsborg i stadens äldre centrala kvarter. Där kommer främst handbindning att ske, och i huvudsak för privatkunder.

– Sandra är en hejare på pappersmarmorering och på att skapa unika böcker. Vi ska fortsätta vara med på olika utställningar eftersom man i det här hantverket också kan uttrycka sig konstnärligt, säger Linda Gimle.

– Det är alltid mycket att göra, men också väldigt roligt. Och vi klarar av att få snurr på allting eftersom vi har så många ben att stå på och inga skämmande grundkostnader.

Vill visa skolelever
Sedan öppnar Linda dörren till sätteriet i ett av de bakre rummen. Mängder av blystilar i olika regaler, doften av hantverk. Hon skiner upp igen:

– Tänk att kunna ta hit skolklasser och visa dem sätteriet och tryckpressen. Låta dem sätta ihop sina namn eller något med blytper och sedan trycka. Berätta och visa för dem hur man gjorde böcker och annat långt innan det fanns datorer. Visst vore väl det bra?

FAMILJÄRT. Människor och djur trivs på Sularps­farmen. Här syns från vänster Taufik, Lamia, Omar, Nabil, Bashir, Ibrahim, Hassan, Abed och Suleiman.

Övervuxen gård blev populär marknadsplats: Bröderna Fakhro fick fart på hela bygden

De drömde om egen mark att odla och hittade en övervuxen gård vid busstationen. Två år senare vallfärdar folk hit för att titta på kameler och köpa maskrospiroger. Land åkte till Sularpsfarmen i Lund och träffade de sex populära bröderna Fakhro.

Skärmavbild 2015-02-27 kl. 17.03.42

Anders renoverade hela huset nästintill gratis – nu bor han kostnadsfritt i 13 rum och kök!

Rucklet renoverades till ett drömhem för en spottstyver! Hemligheten? Anders Krasse använde enbart material som andra hade slängt! Nu bor han gratis i 13 rum och kök.

vasterbotten

Smakrik matresa i Västerbotten – Land träffar 4 spännande matprofiler

Häng med på en matresa till Västerbotten och träffa fyra mathantverkare. Möt fårägaren som har tre lamningar om året och svampexperten som säljer granskott till Asien.

KÖTTBONDE. Jörgen Norén föder upp tjurkalvar av mjölkrasdjur till slakt.

Gårdsbutiksägaren Jörgen: ”Jag har allt inom 5 kilometer”

Jörgen Norén är bonde i fjärde generationen på Albertina Gård utanför Malå. Men nu har källaren förvandlats till gårdsbutik. Och allt fler hittar hit.

SVAMPÄLSKARE. Britt-Inger Lundmark i Bastuträsk är kassör på Svamp i norr. Här med korgen full av torkad svamp.

Granskottsförsäljaren Britt-Inger: ”Jag säljer svamp och granskott till Japan och Hong Kong”

Britt-Inger Lundmark är Bastuträsks svampdrottning. Här säljer hon både svamp och inlagda granskott till kunder i Japan och Hongkong.