Större hackspetten är vår vanligaste spett. Fler än 200 000 par häckar i landet.

Större hackspetten är vår vanligaste spett. Fler än 200 000 par häckar i landet.

Större hackspetten – trummis med stötdämpare

av håkan steen | foto all over press
Större hackspett (Dendrocopus major)

Att dunka skallen hårt i en trädstam en massa gånger, är det ett bra sätt att skrämma bort konkurrenter? Det sysslar i alla fall hackspettarna med just nu. Den man hör mest är arten större hackspett, eftersom den är Sveriges överlägset vanligaste hackspett. Vi har drygt 200 000 par. Tvåa kommer spillkråkan med cirka 29 000 par.

De här trumvirvlarna vi hör på våren är revirmarkeringar och den som är skicklig kan avgöra vilken art det här på trumningens längd och intensitet. Större hackspettens virvel är knappt en sekund lång och mycket intensiv. Som jämförelse är den mindre hackspettens trumvirvel cirka en och en halv sekund lång och med betydligt glesare frekvens. Åtminstone när det gäller mindre hackspett trummar både hane och hona, vilket betyder att det är en parningsritual lika väl som en revirmarkering.

Hackspettar hackar också för att hitta insektslarver inne i trädstammar och grenar. Hur sjutton klarar sig den arma hjärnan för alla dessa smällar? En människa skulle får svåra skallskador av motsvarande sysslor.

Fiffigt nog är hackspettskallar konstruerade av ett stort antal rörliga ben mellan den starka näbben och hjärnskålen. Konstruktionen ger en effektiv stötdämpning. Man kan jämföra hackspettens kranieanatomi med en stötdämpande låda som hjärnan ligger i.

Gå med i Lands fågelgrupp på facebook!

Söt, eller hur! Den här dvärgfladdermusen har just räddats ur en vattentunna. När den sedan hade torkat och putsat vingarna flög den iväg!

Dvärgfladdermusen – obegripligt liten

Dvärgfladdermusen är Europas minsta fladdermusart. Den är vanlig i Sverige, upp till Dalälven ungefär. Så här års, när den magrat under vinterdvalan, väger den drygt tre gram.

Honom ska jag ha! Eller henne ska jag ha? Vem har valt vem egentligen? Vi får  hoppas att intresset är ömsesidigt.

Vanliga padda – här är det hon som bär honom över tröskeln

En klassisk äktenskapsbild är att mannen bär kvinnan över tröskeln. I paddornas värld är det tvärtom. När de bestämt sig för varandra klättrar hanen upp på honans rygg och låter henne släpa honom till vattnet där de ska föra släktet vidare.

En med vita fläckar och en utan. Men bägge är snokar.

Snoken – har inte alltid vita fläckar

Öby kulle utanför Örebro är ett bra ställe för orm, och för den som gillar att titta på orm. Här övervintrar hundratals ormar och när vårsolen gassar kommer de fram och visar sig. Många av dem är snokar - både med och utan vita nackfläckar.

Just den här valen fotograferades i Västindien, men de vandrar så långt att det skulle kunna vara den som övervintrat hos oss.

Knölvalen – har den gått och blivit svensk?

Knölvalen simmar hela världen kring, och finns ända från Arktis till Antarktis. Nu verkar en knölval har tillbringat hela vintern i lilla Östersjön och trivs alldeles utmärkt. Ska vi rentav kunna kalla knölval för en svensk art?

Skogsduvan är något mindre än ringduvan och saknar den vita markeringen på halsen.

Skogsduvan – tjatar på dig att komma hit

Skogsduvan minskade betydligt i slutet av förra århundradet, men tycks ha kommit tillbaka något på senare år. Den ropar ihärdigt "kom-då, kom-då, kom-då" och lär du dig den ramsan kan du alltid känna igen skogsduvan på lätet.